Är du duktigt på att sätta samman en webbtext som fångar läsarens uppmärksamhet? Om inte kan du lära dig en del i denna artikel…
Mycket av all vår kommunikation flyttar ut på olika webbplatser – det blir därför väldigt viktigt att kunna uttrycka sig korrekt på nätet. Detta är verkligen något som även gäller oss i gymbranschen.
Organisationen .SE har gjort en guide för ”att skriva på webben”. Här berättar man bland annat att det är viktigt att inse att människor läser på ett helt annat sätt när de surfar på nätet jämfört med när de läser något på papper. En första ”aha-upplevelse” är att känna till att besökaren har låga förväntningar. Forskare har sett att den som är ute på nätet och letar efter information hittar i genomsnitt något intressant på var femte webbsida som besöks.
Det innebär att 80 procent av de webbsidor som man surfar till är ointressanta. Detta präglar dina besökares förväntningar – innan de ens har sett din webbsida utgår de från att den troligen är ointressant. De flesta har inställningen ”jag tar en snabb titt, hittar jag inget som verkar intressant så surfar jag vidare”. En annan aha upplevelse är att inse att på nätet är läsarna fler. Deras bakgrund, kunskaper och åsikter varierar mycket mer än vad du är van vid.
Missa inte dessa 8 viktiga delar att tänka på
1. Webben benämns som ”ett framåtlutat medium” som kan upplevas överallt. När man läser tidningar och böcker är man oftast avslappnad, och sitter gärna tillbakalutad i en skön stol. Den som läser på papper, eller tittar på teve, har ställt in sig på att det är avsändaren som bestämmer vad det ska handla om, och i vilken ordning saker och ting kommer. På webben däremot finns inte dessa regler – här väljer läsaren själv vad och i vilken ordning hon eller han läser saker.
2. När du läser webbsidor är det normalt högre läsmotstånd än när du läser på papper.
Det finns flera orsaker till det:
- Det är svårare att läsa på en bildskärm än på papper eftersom bildskärmen har sämre upplösning.
- Man vet mycket mindre om avsändaren (den som har skrivit texten), och måste läsa mera kritiskt.
- Texterna störs ofta av annonser och andra delar av webbdesignen.
- Man har sämre överblick och tappar lättare tråden i webbtexter än i papperstexter.
- Läsaren är oftast otålig, och mer benägen att sluta läsa för att istället surfa vidare till någon annan webbsida.
- Sammantaget innebär detta att det är svårare att nå fram till läsaren när du skriver för webben. Utgå från det när du skriver så har du större chans att lyckas.
3. Fokuseringsperioden är extremt låg – på nätet är det mycket lätt att förlora sina läsare, vi har alla en stark benägenhet att surfa vidare till något annat som verkar mer spännande. Hittar läsaren inget av intresse på din webbsida inom 3–4 sekunder så är sannolikheten stor att hon/han surfar vidare någon annanstans. I många fall är surfaren på jakt efter något specifikt och skumläser otåligt tills han/hon hittar det som är intressant. Långa, krångliga texter fungerar inte om läsarens uppmärksamhet ska fångas.
På vanliga webbsidor läser surfarna högst en femtedel av texten. Ju längre texten är, desto mindre andel av texten läser de. Forskaren Jakob Nielsen har kommit fram till att när surfarna bestämmer sig för att titta på en webbsida istället för att genast surfa vidare ägnar de oftast 25 sekunder åt att skapa sig överblick över sidan och vad den innehåller. Därefter lägger de drygt fyra sekunder per hundra ord på sidan. Så skriv inget luddigt utan detaljer och skippa ”mysiga” inledningar. Tänk på att det normala när man läser på webben är att man aktivt letar efter specifik information, snarare än en allmän överblick.
4. Om du läser en roman läser du säkert från början mot slutet men på webben är det nästan alltid skumläsning som gäller. Blicken hoppar från ställe till ställe i jakt på något intressant. Om de hittar något av intresse kan de börja läsa noggrant, eftersom de hittade något lovande vid skumläsningen. Glöm därför att tro att ”min text är så viktig att folk kommer att ta sig tid att läsa den”. Hur ska de kunna veta att den är viktig om de inte hittar något väsentligt när de försöker skumläsa den? Det är ungefär som att öppna en affär men strunta i att ha en rejäl skylt utanför som talar om vad du säljer, ”mina varor är så bra att folk kommer hit ändå”. Därmed inte sagt att läsarna aldrig läser ”på djupet” därför att det handlar om en webbsida. När de väl har hittat en text som är tillräckligt intressant så kan de läsa längre än vad de skulle ha gjort på papper.
Med andra ord: först skumläser de för att se om det finns något intressant. Därefter läser de eventuellt noga, om skumläsningen gav resultat.
5. Forskare har kartlagt hur läsare normalt rör ögonen när de tittar på en webbsida. Det visade sig att det vanligaste är att svepa snabbt med blicken från vänster till höger två gånger, och sedan kolla lite långsammare längs med den vänstra marginalen. Med andra ord rör sig ögonen i ett F- format mönster. Orsaken är att människor vill läsa så fort som möjligt, till dess att de hittar något intressant. Detta innebär flera saker:
Det viktigaste innehållet måste framgå av de två första styckena.
– Nyckelordet måste stå tidigt i rubriker, punkter i en lista och liknande.
– Läsaren kollar ofta ett eller högst två ord, sedan fortsätter han/hon nedåt.
6. Att sätta rubriker till en webbsida är annorlunda (och svårare) än att sätta rubriker till text på papper. Den främsta skillnaden är att webbrubriker i mycket större utsträckning måste fungera helt på egen hand, de måste därför vara mycket tydliga. Rubriken är extremt viktig för att fånga in skumläsaren.
På en tidningssida eller i en broschyr finns det flera element som stöder rubriken och visar att just rubriken är viktig att läsa:
– Rubriken är större än övrig text.
– Det finns ofta en ingress som förtydligar rubriken.
– I många fall finns det även en bild som förstärker rubriken och lockar till läsning.
En rubrik på en webbsida ska ha en liknande struktur som i ett tryckt media, men det är inte där läsaren ser rubriken för första gången. Detta eftersom många läsare har kommit fram till denna sida beror på att hon eller han klickade på en länk, och den länken är oftast identisk med rubriken. Det som står i rubriken påverkar hur högt en webbsida hamnar i sökresultaten hos Google och andra sökmotorer. Läsaren behöver dels hitta din rubrik hos sökmotorerna och sedan uppfatta rubriken som så pass intressant att det är värt att klicka på länken/rubriken. Med andra ord: rubriken måste stå för sig själv och locka till klickning.
Rubrikerna en av de allra viktigaste delarna av en webbplats. De spelar mycket större roll än några pixlar hit eller dit i designen. Fast tyvärr är det vanligt att de som gör webbplatser ägnar mycket mer tid åt designen än åt rubrikerna.
7. Det finns flera sätt att lyfta fram information som skumläsaren kan uppfatta som intressant och på så sätt fördjupa sig i texterna. exempel:
En Ingress.
De flesta texter mår bra av en inledande sammanfattning. Undantaget är texter som är mycket korta (färre än fem meningar). I ingressen tar man med de viktigaste upplysningarna från resten av texten, av två orsaker: dels för att surfarna ska få veta något bara genom att läsa ingressen, dels för att visa vad som beskrivs utförligare för den som läser vidare.
Via Faktaruta.
Det är effektivt att lägga viktiga grundfakta i en ruta för sig, gärna högt upp på sidan. Det underlättar för läsaren. Räkna med att faktarutan hör till de saker som folk läser först, här kan du väcka intresse.
Med hjälp av en mellanrubrik.
Mellanrubriker är ett av de bästa sätten att lyfta fram information. Samtidigt ska de självklart vara väl valda. När du redigerar en text för att den ska bli lättare att skumläsa är det bra att peka på en mellanrubrik och fråga ”vem letar efter den upplysningen?”. Om det inte finns något svar på den frågan är det nästan säkert inte en bra mellanrubrik.Så tro inte att mellanrubriker bara är en sorts utsmyckning, eller att man måste ha en mellanrubrik för vartannat stycke (eller vart tredje). Om en mellanrubrik inte lyfter fram viktig information behövs den inte. Har du en lång text där du inte hittar någonting som förtjänar att lyftas fram i en mellanrubrik kanske det snarare är läge att korta ner texten än att krysta fram en mellanrubrik.
Utnyttja en blankrad.
Det allra enklaste sättet att göra en text lättare att skumläsa är att lägga in blankrader. Oroa dig inte för att det ska bli för många blankrader, man ska inte ha nytt stycke för varje mening, men bortsett från det är risken minimal att ha för många blankrader.
Jobba med punktlistor.
Om du kan göra en punktlista i din text är det antagligen en bra idé, eftersom punktlistor är ett bra sätt att göra information överskådlig. Men ha inte för många punkter, helst inte fler än åtta. Punktlistor är perfekta för att beskriva steg för steg instruktioner eller för att beskriva egenskaper hos en tjänst som ni erbjuder.
Använd fetstil.
Ett annat bra sätt att lyfta fram information är att markera vissa ord med fetstil. Men fetmarkera inte för mycket: några få ord åt gången, och inte på för många ställen på samma sida. Även här måste du tänka på frågan ”vem letar efter den upplysningen?”. Har du inget svar på det har du lagt in fetstil i onödan.
8. En bra webbplats har både korta, inledande texter för den som snabbt vill hitta det viktigaste, och utförligare texter för den som vill ha detaljerna. Därför ska du börja med det viktigaste, och fyll sedan på med detaljer och bakgrund. Ha en objektiv ton och variera längden på texterna.
En av de vanligaste tumreglerna lyder ”text till webben ska vara hälften så lång som motsvarande text för papper”. Detta stämmer ofta men inte alltid. Folk är inte alltid ute efter samma sak när de surfar. Ibland vill de ha en snabb överblick och hitta några alternativ, vid andra tillfällen vill de ha utförlig information. En bra webbplats har båda delarna: korta, inledande texter för den som snabbt vill hitta det viktigaste, och utförligare texter för den som vill ha detaljerna.
