Uppvärmning står i centrum när Sweaty Business Podcast drar igång en ny säsong. Tillsammans med Viktor Granöö trendspanar Henrik Valis om uppvärmning som affärsverksamhet – och om gymoperatörer har något att vinna på att tänka mer strategiskt kring träningspassets första minuter.
I Sweaty Business Podcast #194 diskuteras gymutrustning, planlösning, medlemskontakt, balans- och koordinationsträning och möjligheten att göra uppvärmningen till en tydligare del av medlemsresan.
Sweaty Business Podcast är tillbaka efter sommaruppehållet. Och innan höstens poddsäsong drar igång på allvar kan det vara skönt med lite försäsong och uppvärmning.
Med som gäst är Viktor Granöö, tidigare naprapat och idag en del av Sensopros nordiska team.
Det som händer före träningen
Under de senaste åren har recovery – det som händer efter träningspasset – fått en allt tydligare plats i träningsbranschen. Bastu, cold plunge, kompressionslösningar och andra återhämtningskoncept har blivit synligare både i gymdesign och premiumerbjudanden.
Men vad händer före passet?
Uppvärmning är fortfarande något som många tränande främst vill ta sig igenom på väg mot huvudrätten.
Viktor beskriver det så här:
”Uppvärmningen är ju inte det sexiga. Det är nån form av transportsträcka. Ett onödigt ont som man måste bara beta sig igenom för att ta sig till det man faktiskt vill göra.”
Det väcker en större fråga: är uppvärmningen bara individens ansvar – eller borde gymmet också se den som en del av medlemsresan och sin affär?
När blev cardiomaskinen också en uppvärmningsmaskin?
Gymgolvet har förändrats.
I avsnittet lyfter Henrik statistik som visar att tiden gymbesökare spenderade på cardioutrustning minskade med 51 procent mellan 2010 och 2022, samtidigt som tiden med fria vikter ökade med 366 procent.
Det går i linje med en bredare utveckling där styrketräning, fria vikter och funktionella träningsytor fått en mer framträdande roll.
Men uppvärmningen verkar inte alltid ha förändrats i samma takt.
När blev egentligen cykeln, roddmaskinen och löpbandet gymmets självklara verktyg för uppvärmning?
En roddmaskin kan vara en cardiomaskin – men om medlemmen använder den i fem minuter före styrkepasset fungerar den i praktiken också som uppvärmningsutrustning.
Viktor ifrågasätter den traditionella bilden:
”Folk tror att det bara är att sätta sig på cykeln eller stå på löpband och knata lite är tillräckligt för att förbereda dig för nästa del av träningen.”
Det betyder inte att löpbandet eller cykeln är dåliga verktyg. Men en uppvärmning behöver enligt Viktor i högre grad relatera till vad medlemmen faktiskt ska göra därefter.
När fria vikter och styrketräning tar större plats blir frågan därför relevant även för operatören: har gymmens sätt att tänka kring uppvärmning hängt med i hur medlemmarna tränar idag?
Behöver gymmen en warm-up zone?
Moderna gym delas allt oftare upp i tydliga områden: free-weight zone, functional zone, HIIT zone, glute zone och cardio zone.
Men en uttalad warm-up zone är fortfarande betydligt mer ovanlig.
I avsnittet diskuteras därför om gymmet skulle kunna göra uppvärmningen tydligare redan genom sin planlösning.
Entré → omklädning → uppvärmning → huvudpass skulle kunna bli ett mer medvetet flöde genom anläggningen.
Viktor ser en möjlighet:
”Med en warm up zone tidigt i det här, nära anslutning eller kanske precis inbyggt tillsammans med cardioutrustningen, tycker jag ändå faller ganska bra.”
Men varje kvadratmeter kostar. För gymoperatören blir frågan snabbt affärsmässig: hur mycket yta ska läggas på något som medlemmen sällan väljer gym för – men som nästan alla behöver?
Uppvärmning som medlemskontakt
Uppvärmningen behöver samtidigt inte vara en fråga om maskiner.
De första minuterna på gymmet kan också vara en möjlighet för personalen att möta medlemmen, läsa av dagsformen och skapa kontakt.
Henrik lyfter i samtalet den tidigare gyminstruktörsrollen och efterlyser mer kompetent och människonära personal ute på gymgolvet – inte minst för nya medlemmar som fortfarande håller på att bygga sin träningsvana.
Uppvärmningen skulle kunna vara ett naturligt tillfälle för en PT, instruktör eller annan tränare att hjälpa medlemmen utan att det behöver bli ett helt PT-pass. Där finns också en möjlig koppling till retention och professionalisering av tränarrollen.
Viktor ser potentialen, men också kostnaden:
”Kan man då höja priserna och då tillföra en person som du säger springer runt och utbildar och hjälper folk på plats så hade det varit det absolut bästa, men det är såklart tid, resurser och pengar. Allt ska ju in i ekvationen.”
Vad hände med balanshörnan?
Samtalet går också in på koordination och balansträning, där Viktors bakgrund som naprapat blir särskilt relevant.
För tio eller femton år sedan var balansplattor, BOSU-bollar och enklare rehabutrustning en vanligare syn på gym. Idag verkar den typen av utrustning ofta ha fått en mer undanskymd plats.
Viktor känner igen bilden:
”Ibland kan man stöta på dem men då står de i ett halvdammigt hörn någonstans, oanvända.”
Det väcker frågan om något har försvunnit mellan rehabrummet och gymgolvet. När gym blivit bättre på styrketräning och funktionella träningsytor – vad hände med den gamla uppvärmnings- och balanshörnan?
Frågan blir särskilt aktuell när gymmens medlemsbas blir äldre. Styrketräning är viktig, men även förmågan att kontrollera kroppen, parera ett snedsteg och hantera ett potentiellt fall har betydelse.
Här ser Viktor möjligheter för gymmen att arbeta mer strukturerat med balansträning för äldre, genom exempelvis utrustning, stationer eller organiserade klasser.
Uppvärmning som outnyttjad affär?
Sweaty Business Podcast #194 blir därmed både en säsongsuppvärmning och ett trendsamtal om en del av gymbesöket som sällan står i centrum.
Vad är en bra uppvärmning när styrketräningen växer? När blev cardiomaskinerna också gymmets uppvärmningslösning? Behövs en warm-up zone? Kan tränare använda de första minuterna bättre – och finns det större möjligheter inom balans och koordination för en äldre medlemsbas?
Sweaty Business Podcast #194 handlar om uppvärmning som träning, medlemsresa och potentiellt outnyttjad affär.
Lyssna på avsnittet där poddar finns – eller direkt via Sweaty Business.
