Rapport: Så springer Sverige 2026

Göteborgsvarvet 2027 sålde slut på tre dagar och 48 procent av de anmälda är kvinnor. Samtidigt har flera stora Stockholmslopp mer än fördubblat sina anmälningar på fyra år, medan startfälten blir yngre och gemenskapen får större betydelse.

Storloppen passerar tidigare rekord

Sex av de största loppen i Stockholm har gått från 57 652 anmälningar 2022 till 120 187 under 2026. Tre av de fyra största har dessutom fler anmälda än under det tidigare toppåret 2014: Midnattsloppet, Stockholm Marathon och Stockholm Halvmaraton.

Siffrorna finns i Så springer Sverige 2026, framtagen av Löpning & Livet. Rapporten bygger på arrangörsdata från lopp med omkring 254 000 anmälningar, intervjuer med arrangörer och Svenska Friidrottsförbundet samt över 80 000 träningspass från företagets egen coachtjänst.

Platserna tar också slut tidigare. Stockholm Marathon 2026 sålde slut 206 dagar före start, och upplagan 2027 var fullbokad redan i augusti 2026.

Tillväxten är däremot inte jämnt fördelad. I Svensk Friidrotts arrangörsundersökning för 2025 tappade 27 procent av de små loppen deltagare, medan inget av de stora gjorde det.

Kvinnorna blir fler – även på längre distanser

På Midnattsloppet Stockholm var kvinnorna i majoritet 2026, med 50,8 procent av de anmälda. Antalet anmälda kvinnor har ökat från omkring 11 900 år 2019 till cirka 20 900 i år.

Rapporten pekar särskilt på kvinnornas tillväxt i de blandade loppen, där både kvinnor och män deltar. Utvecklingen syns också på längre distanser:

  • Stockholm Marathon: Andelen kvinnor har ökat från 29 procent 2019 till 34,6 procent bland de anmälda till 2027.
  • Lidingöloppet 30 km: I januari 2026 låg kvinnornas anmälningar 95 procent över samma tid året innan.
  • Trailvasan 30: Kvinnor utgjorde 62 procent av deltagarna 2026.

Samtidigt blir löparna yngre. På Stockholm Marathon ökade andelen i åldern 18–30 år från 9 procent 2022 till 30,5 procent 2026. På Midnattsloppet Stockholm sjönk kvinnornas medelålder under samma period från 38,8 till 34,2 år.

GÖTEBORG SVERIGE – Göteborgsvarvet 20 maj 2017.

Run clubs och community växer vid sidan av föreningarna

Run clubs, kompisgäng och gemensamma loppmål återkommer i arrangörernas beskrivningar. På Midnattsloppet sprang ungefär var sjätte deltagare i Stockholm och Malmö i lag 2026.

Göteborgsvarvet ser samtidigt att möjligheten att springa tillsammans med familj, vänner eller en löpargrupp har blivit ett eget skäl att anmäla sig.

”De traditionella friidrottsföreningarna har inte riktigt klarat av att ta hand om dem som vill springa organiserat i dag. De gör det i run clubs. Där har vi mycket att lära.”

Det säger David Fridell, generalsekreterare för Svenska Friidrottsförbundet, i rapporten.

Från startplats till helgupplevelse

I Göteborgsvarvets deltagarundersökning anger 60 procent att folkfesten är ett skäl att anmäla sig. Arrangörerna beskriver också förväntningar på gemensamma löprundor före loppet, pastaparty och sociala aktiviteter efter målgång.

”Det kommer inte bara att räcka med att erbjuda en startplats och en bana. Det måste vara lopp med en bra upplevelse, som är bra arrangerade, så att deltagarna vill komma tillbaka år efter år.”

Det säger Julia Liv Walerych, vd och projektledare för Midnattsloppet, i rapporten.

I framtidsspaningarna lyfter arrangörerna även loppet som en helg man reser till, där staden och aktiviteterna runt tävlingen blir en större del av upplevelsen.

Loppmålet styr träningen

Rapportens kapitel om träningsvanor bygger på Löpning & Livets egna användare. Bland 531 personer som startade ett program 2026 var ett specifikt lopp det vanligaste skälet, med 37 procent. Därefter följde att utvecklas, få struktur och komma igång.

Nästan fyra av tio användare som tränade mot ett lopp hade ytterligare ett lopp inplanerat under den undersökta perioden. Mellan loppdagarna gick det 15 veckor, räknat som median.

Uppladdningen innehåller också avbrott. I 34 procent av 1 060 avslutade träningsplaner mot lopp fanns minst ett pass markerat som sjuk eller skadad. Uppgifterna gäller användare i en betaltjänst och är inte representativa för alla löpare.

Trender som hakar i varandra

Sett ur ett bredare branschperspektiv finns flera beröringspunkter. Hybridträning och fitnessracing kombinerar löpning med styrka, medan indoor running ger löpningen en plats i gymmets gruppträning. Run clubs och gemensamma loppmål knyter i sin tur samman träning med community och social wellness.

När loppet också blir en anledning att resa finns en koppling till wellnessturism. Rapporten mäter inte sambanden mellan alla dessa områden, men dess bild av yngre startfält, fler kvinnor och sociala drivkrafter ger en relevant pusselbit: träningsformer, gemenskap och upplevelser kan mötas kring samma mål.

Rapportens arrangörsdata omfattar främst större lopp. Anmälningar motsvarar inte unika personer, och jämförelser med pandemiåren påverkar tillväxttalen.