HYROX har tagit fitnessvärlden med storm och har blivit en smått irriterande men omåttligt populär lillebror till CrossFit. Krönikan är skriven av Sweaty Business egen redaktör Henrik Valis, yrkesverksam Personlig Tränare med över ett decennium på CrossFit-gym. I takt med att fler gym blir HYROX-affilierade frågar sig krönikören om det populära tävlingsformatet även håller som ett självständigt, fristående träningskoncept.
Det är något med HYROX-hypen som skaver. Missförstå mig rätt – jag gillar idén. Ett funktionellt test, med tydliga moment, något som utmanar och kan tända en gnista hos många. En arena som lockar både nybörjare och före detta atleter. Men när frågan dyker upp: ”Kan HYROX stå på egna ben som ett gymkoncept?”, så landar jag i ett ganska tydligt: nej.
Resultat, progression och själ
För att en träningsmodell ska hålla över tid krävs resultat – gärna synliga och mätbara. Det är därför CrossFit fungerar: människor blir bättre, starkare, rörligare – och ofta mer medvetna om kroppen. Det finns progression och komplexitet, och i många fall en träning med själ.
HYROX, i sin renodlade form, riskerar att bli för ensidig. Åtta moment, ökande intensitet, men begränsad variation. Utan progression i styrka, rörlighet eller motorik – vad är det egentligen du utvecklar? Du får kanske bättre flås, men hur ser kroppen ut om fem år? Någonstans längs femårsresan, behövs en mer sofistikerad approach till träningen för att inte tappa utövarna (och behålla medlemmarna).
Longevity kräver mer än intensitet
Det moderna träningslandskapet rör sig mer och mer mot hållbarhet. Longevity är inte ett trendord – det är en riktning. Vi behöver allsidighet, motorisk utveckling, och en förståelse för hur kroppen åldras, anpassas och stärks över tid.
HYROX kan vara en kul utmaning, men för att det ska bli långsiktigt krävs att det backas upp av kompetenta coacher, med koll på teknik och grundläggande träningslära – inte bara flås och pepp. Just därför funkar Hyrox bättre hos mikrogym, eller iallafall där det finns lokala eldsjälar och träningsnördar som kan tänka mer än bara stora gruppklasser och slumpmässig cirkelträning.
En del av något större – inte en egen planet
Jag har svårt att se framför mig en framtid där renodlade HYROX-gym fungerar långsiktigt som självständiga verksamheter – åtminstone inte med en kvalitetsambition bortom att bara leverera endorfiner. För mig hör HYROX hemma som ett inslag i ett bredare utbud. På en CrossFit-box. I ett hybridgym eller där du också kan träna annat. Kanske den moderna Hyrox-kunden är så köpstark och medveten att den också har fler träningsmedlemskap?
För det är där det finns potential. När HYROX inte blir ett substitut för funktionell träning, utan en motiverande destination inom den. En sporre. Ett test. En tävling. Något att träna mot – men inte nödvändigtvis metoden du tränar med.
Mitt första HYROX-race gjorde jag när en träningskompis väntade barn och behövde prioritera i sin vardag; att träna för CrossFit-tävlingar slukade för mycket tid och återhämtning. Då fungerade Hyrox briljant.
SUP eller surfing – du väljer nivån
Jag brukar tänka på HYROX och CrossFit som Stand-Up Paddleboard (SUP) och surfing. Båda är äventyrliga aktiviteter till havs där du står på en bräda. Alla vet att surfing är svårare. Mer tekniskt. Mer status. Och ändå – SUP är mer tillgängligt, mer inkluderande, och för många precis rätt nivå.
HYROX är instegsmodellen. Den inkluderar, gör tröskeln lägre, tar bort moment som kräver avancerad teknik. Det är som skolgympan när det faktiskt kändes okej att delta. När ingen behövde stå inför hela klassen och snubbla på en frivolt eller förnedras i coopertestet. Det är rakt, tydligt, görbart – och det har ett värde i sig.
Det krävs mer än bara ett träningskoncept
Men en träningsform bär inte sig själv. Den behöver troligtvis en människa eller något annat icke-träningsrelaterat som får allt att snurra. Det är sällan bara konceptet på träningsgolvet som avgör; det behövs liksom ledarskap och kultur för att nischade koncept ska lyckas. Detta kan jämföras med CrossFits ”egna språk” och gemenskapsfokus eller Barry’s Bootcamps Hell Week-utmaningar och briljanta fester som Treadmills & Tequila.
Mest en ingång – inte en destination
Så nej, jag tror inte HYROX kan stå på egna ben som gymmodell. Men det kan stå på axlarna av något större. Det kan vara den första dörren för någon som senare vill ha mer. Mer teknik. Mer styrka. Mer själ. Eller också en väg tillbaka in i något, för den som av olika skäl föll utanför en gång.
För kanske är det just där HYROX har sin roll: inte som slutdestination, utan som en motiverande hägring i horisonten. Något som lockar oss att börja röra på oss – och, om vi har tur, vilja fortsätta.
”You can’t start a fire without a spark”, sade en gång en klok poet och människokännare. HYROX är kanske inte elden, men nog tusan är det en gnista.
