De skulle jobba med personlig träning online. Några år senare driver Mikaela Arbhede och Hanna Rönmark Gym by Egoboozt med fyra anläggningar i Anderstorp, Gislaved, Smålandsstenar och Tranemo.
I Sweaty Business Podcast #197 berättar duon om att byta yrkesliv och bygga gym på sitt eget sätt. Det bli samtal om egna koncept som PT-gruppen Gubbtjock, personal som får medlemmarna att stanna och en motvillig EGYM-demonstration där löftet om gratis lunch hjälpte till.
Ett företag tillsammans, men inga gym
När Hanna började träna med Mikaela var det som PT-klient. Efter hand började hon uppmuntra sin tränare att starta eget. Hon såg hur mycket Mikaela redan gjorde på gymmet där hon arbetade och tyckte att hon borde driva en egen verksamhet.
Mikaela var betydligt mer tveksam. Hon hade tidigare drivit restaurang i sex år, arbetat hårt med två små barn och till slut blivit sjuk av arbetsbelastningen.
”Jag tänkte kring mitt arbete ’absolut inget eget (företag) och absolut ingen personal’.”
Hanna, som hade en bakgrund som lärare, fortsatte att fråga. Till slut kom ett ja, med villkoret att hon själv skulle vara med. Planen blev personlig träning och kostrådgivning online. Mikaela hade sålt sitt hus och skulle flytta.
Då kom frågan från en klient: ville de driva gymmet i en ny padelhall?
Först blev svaret nej. Men möjligheten att vara med och utforma verksamheten lockade, och de skrev på. Medan bygget pågick hörde en annan gymägare av sig om ett övertagande i Anderstorp. Den anläggningen hann öppna innan padelhallen var klar.
”Så vi stod med två gym under samma år 2022”, berättar Mikaela.
Sedan dess har ytterligare två anläggningar tillkommit. Expansionen har till stor del drivits av förfrågningar och möjligheter som dykt upp längs vägen.
Planen från början var online-träning, men ett erbjudande om gym i padelhallen lockade. Bild: Gym by Egoboozt
Mellan PT-kunder, målarfärg och budgetarbete
Att bli gymägare innebar också att lära sig en ny affär. Mikaela berättar om hur hon ringde banken och frågade om de fick låna tre miljoner kronor för att öppna gym. Samtalet ledde vidare till frågor om finansiering och leasing av maskiner.
Budgetarbete hade hon med sig från restaurangbranschen, men att uppskatta medlemsutvecklingen i ett nytt gym var en annan sak. De gjorde egna kalkyler och fick hjälp av en leverantör med uppstarten.
Samtidigt gjorde de mycket av det praktiska arbetet själva. Under utbyggnaden i Anderstorp varvades PT-kunder med ombyten till renoveringskläder, slipning och målning.
”Idag kan jag inte förstå hur vi överlevde det året ens, men det gjorde vi ju”, säger Hanna.
I samtalet återkommer balansen mellan tränarrollen och företagandet. Mikaela betonar att engagemanget för kunderna måste gå att förena med att räkna på verksamheten och ta betalt för sin kunskap. Kärleken till jobbet får inte göra att man ger bort sin tid.
Båda vill ändå fortsätta finnas på gymgolvet. Hanna vill behålla kontakten med det som händer där. Mikaela beskriver en önskan om att kunna stanna upp och prata med medlemmarna, utan att varje stund redan är bokad.
Personalen ska kunna sätta sin prägel på gymmet
När verksamheten har vuxit har rekryteringen blivit avgörande. Inför fler etableringar behöver rätt person finnas på plats, någon som kan ta ansvar och dela deras syn på medlemsbemötande. Mikaela och Hanna kan inte själva vara överallt.
Hanna beskriver hur de letar efter människor som vill arbeta för medlemmarnas skull. Utbildning kan de hjälpa till med, men inställningen till andra människor behöver finnas från början.
Personalen får också påverka innehållet. Många av Egoboozts egna träningskoncept växer fram genom instruktörernas idéer och intressen. De får presentera upplägg och föreslå utbildningar, samtidigt som ägarna bedömer vad verksamheten behöver.
”Jag tycker det är jätteviktigt att man får känna sig delaktig”, säger Hanna.
För Mikaela är den möjligheten också ett sätt att behålla medarbetare. Det gäller inte minst dem som har ett annat huvudsakligt jobb och väljer att lägga en del av sin tid på gymmet.
Ett konkret exempel på hur de arbetar med bemötandet är 20 minuters betald arbetstid före gruppträningspassen. Instruktörerna ska då framför allt uppmärksamma nya deltagare. Den som har behövt mycket mod för att köpa ett gymkort ska få stöd även när det är dags att kliva in i gruppträningssalen.
För befintliga medlemmar lyfter duon fram gemensamma aktiviteter och samarbeten med en lokal restaurang. De tror att relationerna utanför själva träningen bidrar till att medlemmar väljer att stanna, även när konkurrenter lockar med annan utrustning.
När den egna träningssmaken får omprövas
Båda har ett stort intresse för styrketräning. Men att driva gym för fler än dem som redan känner sig hemma bland vikterna har också inneburit att ompröva egna uppfattningar.
EGYM är ett sådant exempel. Från början var de mycket skeptiska till träningsutrustningen och gick motvilligt med på en demonstration.
”Bjuder ni på lunch så kommer vi”, återger Mikaela sin inställning.
Idag beskriver de hur maskinerna används av både nybörjare och erfarna styrketränande. Hos Egoboozt används de individuellt, utan ett styrt cirkelformat.
”För många är det också en ingång till andra träningsformer eller att våga träna”, säger Hanna.
Hon berättar om medlemmar som börjar där och sedan provar spinning, dans eller fler övningar ute i gymmet. Andra har tränat tidigare men varit osäkra på vilken belastning de ska välja. Enligt Hanna har motstånd utifrån styrketester hjälpt äldre medlemmar att utmana sig och märka att de blir starkare i vardagen.
Samtidigt kräver även den digitala träningen mänsklig introduktion. Mikaela berättar att de avsätter extra tid när äldre nybörjare ska lära sig utrustningen. Skärmen kan kännas ovan första gången, och personalens uppgift blir att ge dem tid att förstå och prova.
Gubbtjock som small group och tydlig marknadsföring
Ett annat sätt att nå fram är att vara tydlig med vem ett erbjudande riktar sig till. Hos Egoboozt heter en av deras PT small groups Gubbtjock och vänder sig till män över 40.
Även internt väckte namnet en fråga. Mikaela stämde av med Hanna om de verkligen kunde använda det. I podden diskuteras gränsen mellan igenkänning och kommunikation som riskerar att uppfattas som dömande.
Enligt duon har responsen varit positiv. När gruppen inte annonserades vid höststarten hörde flera personer av sig och efterfrågade den.
Mikaela berättar också om hur hon testat olika namn på sina viktminskningsgrupper. Mer allmänna formuleringar har inte fått samma respons som det tydliga ordet viktminskning, trots att innehållet varit detsamma.
”Så jag är tillbaka på viktminskning igen. Det lockar helt enkelt. Det är enkelt och det lockar.”
Hon beskriver hur kommunikationen ofta utgår från sådant människor sagt i konsultationer. Ambitionen är att mottagaren ska känna igen sin egen situation och förstå vad gruppen kan hjälpa till med.
Detta och mycket mer i avsnittet
Även GLP-1 och medicinsk viktminskning har blivit en fråga på gymgolvet. Vid inspelningen diskuterade de en särskild PT-grupp med fokus på styrketräning under (medicinsk) viktnedgång, men hade ännu inte lanserat den.
Fler gym är heller inte uteslutet. Men Hanna och Mikaela beskriver ingen färdig karta över hur stor verksamheten ska bli. Rätt person och rätt lokal får avgöra nästa steg.
Lyssna på Sweaty Business Podcast #197 där poddar finns eller direkt via Sweaty Business.
