Hur reagerar ett gym när konkurrenten rear ut sina årskort – och vad får medlemmen att betala mer? Det diskuterade Niklas Johansson, vd för Actic, Sofi Andersson, vd för Umeå Sport & Motion, och CrossFit-gymägaren Per Mattsson på årets Perforum, som avslutades i går, torsdag den 19 november.
Tre svar på konkurrentens rea
Prissättning stod på huvudscenens program när branschen samlades under två dagar på Scandic Infra City i Upplands Väsby för Perforum. Sweaty Business redaktör Henrik Valis var inbjuden som samtalsmoderator för paneldiskussionen Heta stolen. En fråga var om kedjornas återkommande priskampanjer som gav tre olika svar.
Sofi Andersson berättade att medlemmar ibland frågar varför Umeå Sport & Motion (USM) inte kan erbjuda samma rabatt som en konkurrent. USM håller fast vid sitt pris och lyfter fram sådant som medlemmarna möter på plats, från bemanningen till träningsmiljön. Länge var 599 kronor i månaden ett pris man tvekade att ta ut. I dag beskrev Andersson det som USM:s lägsta pris.
Per Mattsson och hans CrossFit-gym i 162-familjen välkomnar att ett billigare gym öppnar i närheten. Det ger honom anledning att förklara vad medlemmen betalar extra för hos honom, där en coach leder träningen i små grupper. Mer frustrerande är det när en annan CrossFit-box lägger sig lågt i pris, eftersom det påverkar vad kunderna förväntar sig att coachad träning ska kosta även hos grannen.
Niklas Johansson pekade på vad som händer efter en kampanj. Många kan köpa kort på kort tid, men enligt hans erfarenhet är kampanjkunderna svårare att behålla när korten löper ut. Actic har i stället arbetat med att få fler medlemmar att välja ett större utbud. Under tredje kvartalet ökade kedjans genomsnittliga månadsintäkt per medlem med 6,2 procent till 379 kronor jämfört med samma period året före, enligt Actics senaste kvartalsrapport.

När USM vann universitetets avtal
I Umeå har USM länge verkat i skuggan av IKSU, vars breda utbud och starka ställning bland studenterna är ett dragplåster även för universitetet. Samtidigt kommer många av USM:s medlemmar just från IKSU. En del har tröttnat på stora lokaler och mycket folk och söker sig till ett mindre gym där personalen finns nära, berättade Andersson.
En vändpunkt kom 2016, när Umeå universitet upphandlade träning för sina anställda. Tidigare hade avtalet gått till IKSU. När Andersson loggade in och såg att USM hade lämnat det vinnande anbudet trodde hon först att hon hade hamnat på IKSU:s sida. Hon loggade ut och in igen. Beskedet stod kvar.
För USM sträckte sig betydelsen längre än till universitetets anställda. Länge hade IKSU varit det självklara valet för flera stora arbetsgivare i Umeå. Nu kunde den mindre aktören visa att den klarade ett avtal av universitetets storlek. Enligt Andersson fick det fler arbetsgivare att överväga andra alternativ när de valde var personalen skulle träna.
Fyra medlemsnivåer hos Actic, ett gemensamt kort hos USM
Actic har delat upp sitt erbjudande i fyra nivåer – Bas, Aktiv, Plus och Premium. Det ger kedjan utrymme att sälja ett enklare gymkort där det finns ledig kapacitet och ta mer betalt på anläggningar med ett bredare utbud. På frågan om vilket ansvar en stor kedja har för prisbilden lyfte Johansson framför allt behovet av att visa kunden vad som faktiskt ingår.
”Ju mer du betalar desto mer får du tillgång till.”
USM gick åt andra hållet. Med separata kort för olika anläggningar behövde personalen förklara vilka som var välkomna varje gång gymmet bjöd in till en gemensam aktivitet. Ett medlemskap som gällde överallt gjorde det möjligt att skicka samma inbjudan till alla.

Vad kostar tiden med en coach?
Mattsson (@crossfitrektor) berättade att han nästan varje vecka hör från CrossFit-ägare som vill diskutera lönsamheten eller en försäljning. Många startade som entusiaster, coachar själva passen och känner medlemmarna personligen. Att höja avgiften kan då innebära att behöva förklara för en vän varför träningen har blivit dyrare. Samtidigt kan en box se lönsam ut så länge ägaren tar en stor del av passen utan lön.
”Det ser ut som att de har svarta siffror för att det är väldigt mycket obetalad arbetstid.”
En fråga från publiken handlade om det går att bygga ett medlemskap där alla har en PT. Mattsson hade tidigare under samtalet beskrivit sin typkund Linda (fiktivt exempel på en kundavatar). Hon brukade vara 40 i hans exempel och närmar sig nu 50. Hon uppskattar små grupper och vill ha någon som följer upp hur träningen går.
På Mattssons gym har medlemmarna ett målsamtal varje kvartal. Utifrån vad medlemmen vill uppnå kan coachen rekommendera en kombination av gruppass och personlig träning. Tre eller fyra personer kan också dela på en coach och ändå få varsitt upplägg. Tidigare var målet att PT skulle stå för minst 25 procent av omsättningen. Inför 2027 räknar Mattsson med 40–50 procent.
Mot slutet av panelen återkom Mattsson till vad den modellen kräver i praktiken. På ett gym med ett par hundra medlemmar kan en coach sätta sig ner med Linda, se vilka framsteg hon har gjort och hjälpa henne att planera nästa steg. Det är den tiden och kompetensen hon betalar för. Att ge 5 000 medlemmar samma löpande stöd skulle han själv ha svårt att få ihop.
Panelen avslutade den första dagens scenprogram på KlubbSveriges Perforum, som hölls den 18–19 november på Scandic Infra City i Upplands Väsby. Bland de övriga föreläsarna på liknande tema fanns Arvid Axland, som talade om kundupplevelser, och David Cooper, som delade erfarenheter av att bygga ett gym som sticker ut. Sweaty Business återkommer med fler nedslag från årets Perforum.




















