Pilates var länge en sval träningsform i Sverige, trots en stark internationell närvaro och en trogen publik i specialiserade studios. I Sweaty Business Podcast #188 gästar Amelie Parchami, vd och ägare för Stockholm Pilates Center och Remedy, för ett samtal om varför Pilates först nu blivit hett – och vad som står på spel när träningsformen blir mainstream.
Med över 20 år i branschen bidrar hon med ett perspektiv från en verksamhet som arbetat med Pilates långt innan träningsformen blev ett buzzword i svensk fitness. Samtalet rör sig från historia och metodik till affärsmodeller, målgrupper och framtid.
Pilates i Sverige: från lång dvala till snabb uppgång
När Sweaty Business Podcast återvänder till temat Pilates sker det den här gången med ett tydligt storstadsperspektiv. I höstas besökte vi Strandhälsan i Falkenberg och pratade om hur pilates vuxit fram ur rehab, fysioterapi och ett långsiktigt hälsotänk. I avsnitt 188 möter vi i stället en aktör som under lång tid byggt Pilates i Stockholm — och som nu ser hur resten av marknaden snabbt börjar röra sig åt samma håll.
Gäst är Amelie Parchami, som driver Stockholm Pilates Center och Remedy. Det som under många år varit en relativt smal träningsform i Sverige syns nu på gymkedjor, i boutiquekoncept och i ett växande utbud av klasser på Reformer-maskiner.
I poddsamtalet beskriver hon utvecklingen som både glädjande och utmanande.
”Det är skräckblandad förtjusning.”
Hon fortsätter:
”Vi tycker att det är jättekul att det äntligen sprids i Sverige, även ute i landet, inte bara i storstäder. Det är fantastiskt att gemene man nu vet vad det är. Vi har stått och harvat själva i 20 års tid och ingen visste vad det var.”
Från Australien till Stockholm
Amelie Parchamis egen väg in i Pilates började i Australien, där hon som ung vuxen testade träningsformen för första gången.
Hon beskriver hur hon fastnade direkt efter sin första klass på Reformer – och hur det ganska snabbt gick från nyfikenhet till yrkesval. Utbildningen visade sig dock vara betydligt mer krävande än hon först trott.
”Det var skitsvårt. Det var så mycket svårare än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig. För det är så tekniskt, det är så mycket detaljer och man bör ha en del kunskap om anatomi och fysiologi innan man hoppar på det.”
När visumet i Australien började löpa ut fick hon rådet att kontakta Carita Lesche i Stockholm, som redan då drev Stockholm Pilates Center. Amelie flyttade hem, utbildade sig vidare och började så småningom arbeta i verksamheten. Med tiden blev hon delägare och senare ägare.
Det ger henne ett ovanligt långt perspektiv på Pilates i Sverige — inte minst eftersom hon menar att träningsformen under större delen av dessa år varit långt ifrån den synlighet den har idag.
”Det har aldrig varit som nu. Pilates var väldigt ocoolt länge. Vi stod och harvade på med våra reformermaskiner och det var inte många som visste vad det var.”
En metod med rötter i rehab
I samtalet återkommer Amelie flera gånger till att Pilates i grunden inte bara är en trendande träningsprodukt, utan en metod med tydlig idé och historia.
Hon beskriver hur Josef Pilates utvecklade metoden, som först gick under namnet Contrology, och hur de tidiga maskinerna växte fram ur arbete med sårade soldater i sjukhussängar.
”Han började då träna sårade soldater i sjukhussängar. Han tänkte att om man blivit av med ett ben så kan man fortfarande träna armar och överkropp. Då hakar han på spiraler på sjukhussängarna. Det är det som är inspirationen, grunden till reformer-maskinen.”
Samtidigt betonar hon att Pilates fortfarande är relevant just därför att metoden går att anpassa långt ner och långt upp på skalan — från rehabilitering till mer avancerad träning.
Remedy – ett bredare paraply
Utöver Stockholm Pilates Center driver Amelie även Remedy, som vuxit fram ur en vilja att skapa något bredare än en traditionell pilatesstudio.
I podden berättar hon att idén tog form i samband med att hon funderade på att öppna ytterligare en studio, samtidigt som en personlig sorgprocess fick henne att söka andra former av återhämtning och välbefinnande.
Resultatet blev en verksamhet där Pilates fortfarande är grunden, men där andra inslag också fått plats — som sound healing, breathwork och träningsformen Garuda.
Hon beskriver det som ett medvetet steg bort från att låta själva ordet Pilates definiera allt.
”Vi har upplevt under åren med Stockholm Pilates Center att själva Pilates-namnet var lite av en bromskloss för folk att komma in.”
Bakgrunden, menar hon, är de föreställningar som länge funnits i Sverige om att Pilates skulle vara något mjukt, begränsat eller främst riktat till en snäv målgrupp.
”I Sverige har det funnits mycket förutfattade meningar om Pilates – att det är stretch, andning och bara tanter som gör det. Och det här är så långt från sanningen.”
När Reformer blir större än Pilates
En av de tydligaste trådarna i samtalet handlar om hur Reformer-maskinen blivit ett eget slags buzzword.
Amelie ser att det just nu inte bara är Pilates som sprids, utan att själva maskinen i vissa fall håller på att frikopplas från den metodik som den ursprungligen hör ihop med.
”Jag undrar om det kan bli så att Reformer-träning blir frikopplat från Pilates. Vi hoppas ju inte det. Vi hoppas på att det ska gå hand i hand med Pilates.”
Hon beskriver Reformer som en fantastisk maskin med stora möjligheter — men också som ett redskap som riskerar att reduceras till ännu en styrketräningsstation om den används utan tillräcklig förståelse för tekniken.
”Den skulle kunna användas också som en ren styrketräningsmaskin. Och så tappar man finliret och tekniken i det. Det är riskerna som vi ser.”
Det är också här samtalet går in på en större fråga om vad som händer när en träningsform växer snabbt, men utan att vara skyddad som varumärke eller styrd av ett centralt utbildningssystem.
Pilates är inte ett skyddat namn, konstaterar Amelie, vilket innebär att i princip vem som helst kan säga att de erbjuder Pilates.
”Vilket är lite riskabelt, för det är inte säkert att det är Pilates.”
Utbildning, teknik och bra tränarskap
I Amelies perspektiv är det här kärnfrågan. När fler aktörer vill in i Pilatesmarknaden blir utbildning, teknik och bra tränarskap avgörande.
Hon återkommer flera gånger till att skillnaden mellan Pilates och mer förenklade träningsupplägg inte bara handlar om övningsval, utan om hur träningen instrueras.
”Skillnaden mellan Pilatesmetodiken och till exempel ett corepass eller ett styrketräningspass, är hur du instruerar. Det är informationen du förmedlar och tekniken som du förmedlar.”
På Stockholm Pilates Center har det också påverkat hur verksamheten byggts upp. Där har man länge kombinerat öppna klasser, kurser och PT, samtidigt som man arbetar med egna utbildningar för tränare.
Ambitionen är inte bara att deltagarna ska ”gå på pass”, utan att de faktiskt ska förstå mer om sin kropp över tid.
”Vi vill att det ska vara ett lärande för kunderna som kommer.”
Därför blir Pilates ofta en premiumprodukt
I avsnittet diskuteras också varför Pilates ofta uppfattas som en premiumprodukt.
Enligt Amelie finns det en ganska enkel förklaring: kvaliteten bygger ofta på att grupperna inte blir för stora. För att kunna se deltagarna, ge alternativ och i vissa fall justera teknik krävs ett mer begränsat format än i traditionell storskalig gruppträning.
”Det pratas ju lite om att Pilates är en premiumprodukt. Varför den har den stämpeln? Det finns en anledning till det. Det är för att grupperna helst inte ska vara för stora.”
På deras egna klasser ligger maxantalet på omkring 15 deltagare på Reformer och något fler på matta. När grupperna växer mycket mer än så förändras också själva upplevelsen.
”Börjar det gå över 20 personer, då blir det mer som en stor massa.”
Det betyder inte att större grupper är omöjliga, men väl att en del av det individuella finliret försvinner. Därmed uppstår också en naturlig skillnad mellan specialiserade studios och gymkedjor med större klasser och andra affärsmodeller.
En marknad som breddas
Samtidigt är Amelie tydlig med att hon inte ser gymkedjornas intåg som något enbart negativt. Tvärtom menar hon att det i grunden är positivt att fler människor hittar till träningsformen.
”Jag tycker det är jättebra.”
Hon beskriver ett landskap där det sannolikt finns plats för flera typer av aktörer samtidigt — från specialiserade studios till större kedjor.
”Sen så kommer det alltid finnas de som söker sig till mer specialiserade studios, så det är ju sådana som vi är till exempel. Så jag tror att det finns plats för alla.”
På samma sätt ser hon att målgrupperna håller på att förändras. Historiskt har Pilates i Sverige främst attraherat kvinnor, ofta i ett högre åldersspann, men nu ser hon hur yngre grupper hittar in. Även män finns i kundbasen, även om de enligt henne fortfarande oftare söker sig till PT än till gruppklasser.
Från träningsform till livsstilsmarkör
En annan förändring som lyfts i samtalet är att Pilates i Sverige allt tydligare börjar få drag av livsstil – med tillhörande klädstil och andra vardagsaccessoarer som nu börjat kommersialiseras.
Där yoga länge haft en tydlig kulturell och estetisk inramning har Pilates, enligt Amelie, tidigare varit mer renodlat träning. Nu ser hon något annat växa fram.
”Det är först nu, det sista året, som Pilates har blivit mer av en lifestyle. Så har det inte varit tidigare.”
Samtidigt är hon noga med att understryka att det i hennes egen verksamhet inte finns någon idé om att deltagare måste passa in i en viss look för att höra hemma där.
Framtiden avgörs av professionaliseringen
Mot slutet av samtalet riktas blicken framåt. Där blir Amelies huvudpoäng tydlig: framtiden för Pilates i Sverige avgörs i stor utsträckning av hur väl aktörerna lyckas professionalisera träningsformen när den nu växer.
I hennes bästa scenario går de som vill arbeta professionellt med Pilates också gedigna utbildningar, bygger erfarenhet och lär sig hantverket på djupet.
Det räcker inte att kunna övningarna. En bra pilatestränare måste också kunna leda en grupp, anpassa nivån och hålla ihop upplevelsen från start till mål.
”Det är väldigt tekniskt, men det får inte bli tråkigt.”
Det sämsta scenariot är, enligt henne, att metodiken tunnas ut därför att tålamodet att utbilda sig försvinner.
”I den värsta av världar är Pilates-tekniken helt urvattnad. Folk har inte tålamod att utbilda sig.”
Mer än en trend
Sammantaget blir avsnitt 188 ett samtal om mer än en träningshype. Det handlar om vad som händer när en nischad metod växer snabbt, blir kommersiellt intressant och samtidigt riskerar att omdefinieras på vägen.
För Amelie Parchami är det i grunden positivt att Pilates sprids. Men hennes poäng är också tydlig: om träningsformen ska behålla sitt värde över tid behöver spridningen följas av kunskap, kvalitet och respekt för metodiken.
”Det är en fantastiskt rolig träningsform som kan utvecklas hur mycket som helst.”
Lyssna på avsnitt 188
Sweaty Business Podcast #188 är ett samtal om Pilates i Sverige 2026, om hur träningsformen förändras när den växer – och om vad som står på spel när fler vill göra business av något som just nu är hett i marknaden.
Lyssna på avsnittet där poddar finns – eller direkt via Sweaty Business.
