En ökad polarisering märks i hälsoundersökningen Friskisindex 2022, som mäter hur stockholmarna mår. De som redan tränade mycket tränar mer medan hela 36 procent uppger att de tränar mindre eller har slutat träna.
– Jag är bekymrad över att så många stockholmare rör sig mindre på grund av pandemin. Vi behöver bryta stockholmarnas stillasittande, få fler i rörelse och bidra till Stockholms återhämtning efter pandemin säger Andreas Strömberg, Friskis&Svettis Stockholms ordförande.
Idag släpptes rapporten Friskisindex som mäter stockholmarnas välmående utifrån parametrarna rörelse, glädje och gemenskap för att skapa ett totalmått på hur vi mår. Tre mätningar har utförts av Novus på uppdrag av F&S Stockholm 2020-2022; en före, en under och en under avtagande coronapandemi. Resultaten stöds även av Folkhälsomyndighetens senaste rapport, Folkhälsans utveckling 2022, som visar att svenskar mår bättre och lever längre, men att det finns stora skillnader inom landet.
67 procent av stockholmarna har förändrat sina träningsvanor
Varav 18 procent tränar mer, men dubbelt så många, 36 procent, tränar mindre eller har helt slutat att träna under pandemin. I hög grad är det de som redan tränade mycket som nu tränar ännu mer och de som redan tränade lite som tränar ännu mindre eller har slutat helt.
– ”Det är oerhört viktigt för folkhälsan att vi nu lyckas bryta det stillasittande som många hamnat i efter två års distansarbete. Vi på Friskis&Svettis ska göra det vi kan, men vi uppmanar också politiker, opinionsbildare och arbetsgivare att göra gemensam sak med oss – den här frågan är så viktig och måste upp på dagordningen”, säger Andreas Strömberg.
Träna en gång i veckan och bli gladare! Rörelse, glädje och gemenskap korrelerar. All rörelse räknas
Det finns en tydlig korrelation mellan träningsfrekvens och upplevd glädje. Den som tränar mer är också gladare. Och vi ser en brytpunkt: Gruppen som tränar en gång i veckan mår bra, enligt indexet, medan de som tränar mindre än så mår sådär. Men all rörelse räknas. Den största skillnaden upplever den som går från inget till något.
– ”Vi ser glädjeeffekter både i stunden när man tränar som bland annat beror på hormoner, men även på lång sikt så ökar motståndskraften mot depression”, säger Anders Wallensten, folkhälsoexpert, epidemiolog och läkare.
Stockholmarna har börjat återhämta sig efter pandemin, särskilt de äldre mår lite bättre igen
Förra året, under pandemin, såg vi en dipp i välmåendet bland stockholmarna, och särskilt de äldre. Den trenden har nu vänt, framförallt bland de äldre (70-84 år). En sannolik förklaring är att de äldre drabbades extra hårt av pandemins restriktioner men nu kan röra sig mer fritt igen.
– De äldre har hittat nya tekniker för hur de umgås med sina nära och kära, men de har säkert fått tillbaka hoppet när pandemin börjar ta slut, säger Liria Ortiz, psykolog och psykoterapeut.
Det finns en välmåendeklyfta beroende på socioekonomiska faktorer
Friskisindex visar att det finns en välmåendeklyfta i Stockholm. Hälften av stockholmarna, 50 procent, återfinns i den grupp som enligt definitionen ”mår bra”, medan 13 procent hamnar i gruppen som mår dåligt. I den grupp som mår dåligt finns en överrepresentation av personer som har låg utbildning, låg inkomst, bor i ensamhushåll och står utanför arbetslivet. Personer med lägre socioekonomisk position har ett sämre hälsoutfall och det finns en risk för att systematiska skillnader kvarstår i framtiden.
– ”Det här bekräftar det vi ser i mycket annan forskning, att socioekonomi påverkar måendet både fysiskt och mentalt. Tillgänglighet är nyckeln, kopplat till kunskap, tid och pengar”, säger Carl Johan Sundberg, professor i arbetsfysiologi vid Karolinska Institutet.
Även Folkhälsomyndighetens årsrapport, Folkhälsans utveckling 2022, visar på generellt god hälsa i landets befolkning, men lågutbildade personer födda utanför Norden mår sämre.
— Det finns systematiska skillnader i vilka förutsättningar människor har för att ta del av den förbättrade hälsan. Det handlar om saker som ekonomi, boende och utbildning, säger Karin Engström i ett uttalande, utredare på Folkhälsomyndigheten som deltagit i arbetet med den rapporten.
