En serie studier från brittiska forskare pekar på att bastubad inte bara har fysiska och mentala hälsoeffekter – utan även kan stärka känslan av tillhörighet. Särskilt tydliga blir effekterna hos personer som känner stark koppling till bastugemenskapen.
Forskare i England har analyserat resultaten från tre separata studier med fokus på bastubad och dess påverkan på hälsa och välbefinnande. Syftet var att undersöka både fysisk och mental hälsa, men också hur sociala faktorer som tillhörighet och gemenskap spelar in.
Metod: tre studier med fokus på hälsa och gemenskap
I den första studien deltog 32 bastubadare i London. Deltagarna fick själva rapportera förändringar i sitt fysiska och mentala välbefinnande före och efter ett traditionellt aufguss-ritual i en communitybastu. De fick också svara på frågan om de upplevde en känsla av tillhörighet i bastun.
Den andra studien baserades på en årlig enkät från en communitybastu med totalt 1 798 svarande. Här låg fokus på deltagarnas egen uppfattning om hälsovinster samt hur ofta de bastade. Även här ställdes frågor om upplevd gemenskap.
I den tredje studien deltog 74 personer vid ett bastuevent. De fick skatta sin upplevelse av emotionell synkronisering med andra deltagare – både före och efter ett basturitual. Detta gjordes med en visuell skala som mäter hur starkt individen identifierar sig med en grupp.
Resultat: positiva effekter – särskilt vid regelbunden användning
Resultaten visar tydliga positiva effekter på både mental och fysisk hälsa.
Personer som bastade varje vecka eller varje månad rapporterade bättre mental hälsa jämfört med de som bastade mer sällan. När det gäller fysisk hälsa var det dock endast veckovisa bastubad som visade tydliga samband med förbättringar.
Studierna pekar också på en social dimension. Regelbundet bastubad var kopplat till en starkare känsla av tillhörighet, och deltagare som upplevde en hög grad av så kallad ”identity fusion” – alltså en stark sammansmältning med gruppen – rapporterade de mest positiva effekterna.
Forskarna menar att detta kan bero på ökad mottaglighet för emotionell synkronisering och gemensamma upplevelser, vilket i sin tur förstärker välbefinnandet.
Bastu som social intervention
Forskarna lyfter även möjligheten att använda bastubad som en form av ”social prescribing” – det vill säga att rekommendera sociala aktiviteter som en del av hälsoinsatser. Detta anses särskilt relevant i ljuset av ökande ensamhet och belastning på vårdsystemet i Storbritannien.
Samtidigt betonas att fler studier behövs, inte minst kring hur ritualer och gemensamma upplevelser i bastun bidrar till att stärka sociala band.
Studien har genomförts i samarbete mellan flera organisationer, däribland University of Greenwich, University of Oxford och British Sauna Society.
Artikeln är översatt från brittiska Health Club Management
