Sverige rustar för ett förändrat säkerhetsläge, samtidigt som flera mått på befolkningens fysiska hälsa utvecklas åt fel håll. En ny rapport från Active Sweden lyfter därför träning som en fråga om både folkhälsa, försvarsförmåga och civil beredskap.
Fysisk hälsa får större betydelse
I FYS 2: Är vi starka nog för kris och krig? pekar branschorganisationen Active Sweden bland annat på ökande övervikt bland unga, låg förändring i den fysiska aktivitetsnivån och växande svårigheter att rekrytera till värnplikten.
Andelen unga vuxna mellan 16 och 29 år med övervikt eller obesitas har enligt rapporten ökat från omkring en femtedel till närmare en tredjedel på 20 år. Det innebär inte bara en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. En sämre fysisk grundnivå påverkar också arbetsförmåga, motståndskraft och möjligheten att klara större fysiska påfrestningar.
Det är där rapporten blir särskilt relevant för träningsbranschen. Gym och träningsanläggningar lyfts fram som en redan etablerad struktur för att hjälpa fler människor att träna regelbundet och förbättra sin fysiska kapacitet.
Färre går vidare i mönstringen
Rapporten kopplar även utvecklingen till Sveriges försvarsförmåga.
Enligt uppgifter från Plikt- och prövningsverket går närmare två av tre unga inte vidare från det första steget i mönstringsprocessen. Den vanligaste orsaken är uppgiven sjukdom, diagnos eller skada, och andelen som inte går vidare har ökat sedan värnplikten återaktiverades 2018/2019.
Om fler unga inte når de grundläggande kraven kan det, enligt Active Sweden, skapa en obalans mellan ambitionen att stärka totalförsvaret och den faktiska tillgången på personer som klarar uppgiften.
Gymmen som beredskapsresurs
Gym beskrivs i rapporten som Sveriges största organiserade infrastruktur för vuxnas och många ungdomars fysiska träning.
Anläggningar finns över hela landet och sektorn har utbildade instruktörer och etablerad kompetens. Strukturerad och professionellt ledd träning lyfts därför som ett verktyg för att höja den fysiska kapaciteten i befolkningen.
Ur ett beredskapsperspektiv kan fysisk förmåga handla om konkreta saker som att bära vatten, gå längre sträckor, arbeta långa pass och hantera stress och sömnbrist.
Rapportens slutsats är därför att gym- och träningssektorn kan vara en del av Sveriges civila beredskap, inte bara en aktör inom folkhälsa.
Vill se skatteavdrag och mer samarbete
Rapporten återkommer också till förslaget om ett skatteavdrag för träningstjänster genom en utvidgning av RUT-avdraget.
Syftet är att minska ekonomiska hinder för träning och nå fler grupper som inte omfattas av friskvårdsbidraget, exempelvis pensionärer, sjukskrivna, arbetslösa och studenter.
Samtidigt efterlyses ett större samarbete mellan försvaret, skolan, sjukvården och gym- och träningsanläggningar.
Katarina Andersson, ordförande i Active Sweden, säger:
”Vi behöver förbereda oss och stärka beredskapen på alla plan, även vår egen fysiska förmåga.”
Rapporten innehåller fler resonemang om bland annat fysisk aktivitet, mönstringskrav, samhällsekonomi och träningssektorns möjliga roll i beredskapsarbetet.
Läs hela rapporten FYS 2: Är vi starka nog för kris och krig?
