Friskis presenterar nu sin årliga trendspaning, en genomlysning av de mönster som just nu omdefinierar svenskarnas träningsvanor och pekar ut riktningen för morgondagens hälsa. Utifrån utvecklingen inom folkhälsa, beteendedata och omvärldsanalys lyfter rapporten fem tydliga trender – från gymmets explosionsartade tillväxt till det ökande behovet av mjukare träningsformer och mental återhämtning.
Gymmet tar rollen som dagens spontanidrott
Gymträningen fortsätter sin kraftiga uppgång och visar inga tecken på att mattas av. Sociala medier bidrar till utvecklingen, liksom bredden och tillgängligheten i träningsformen.
– Gymmet har blivit navet i mångas träning och fungerar i praktiken som en modern form av spontanidrott – en låg tröskel in i rörelse och därmed en motor för folkhälsan, säger Brian van den Brink, chef för utbud och träningsutveckling på Friskis.
Särskilt anmärkningsvärd är ökningen bland unga. Under det senaste året har Friskis genomfört närmare fyra miljoner träningsdeltaganden i åldrarna 6–25 år – en uppgång på 59 procent jämfört med 2022. Jämfört med Riksidrottsförbundets statistik placerar sig gymträningen därmed sannolikt som den näst största ungdomsaktiviteten i landet, efter fotboll.
– Om vi på riktigt ska förstå vår samtid och hitta lösningar på de hälsoutmaningar som samhället står inför måste vi ha hela bilden av hur unga faktiskt tränar idag, fortsätter van den Brink.
Från prestation till soft wellness
Rapporten visar också hur träningsfokus rör sig från resultatjakt till balans, återhämtning och välbefinnande. Trenden soft wellness tar allt större plats, liksom träningsformer som Pilates och lågintensiva pass.
– Den sociala aspekten av träning spelar en allt större roll för många. Jag tycker det speglar en tid då många hybdridarbetar och har färre naturliga sociala knutpunkter i sina liv. Exempel på detta är intresset för löpargrupper som avslutas med gemensam fika och träningsfestivaler som växer som fenomen. Den sociala upplevelsen är för många minst lika viktig som själva träningspassen.
AI blir ett verktyg – inte en ersättare
AI:s intåg på träningsmarknaden har gått snabbt. Idag använder många ChatGPT eller appar för att få personliga träningsprogram och bärbar teknik för att mäta allt från återhämtning till sömn och blodsocker. Att AI skulle konkurrera ut den mänskliga närvaron finns det dock inga tecken på.
– AI ger bredd, inte djup. En personlig tränare ger mänskliga dimensioner som relation, trygghet, anpassning och motivation. Framtiden kommer därför att bjuda på en kombination med människan som coach och tekniken som verktyg.
Longevity – träning för ett längre friskt liv
Styrketräningens boom är också kopplad till en global longevity-trend: fler vill investera i ett långt och hälsosamt liv.
– Det är något som samhället behöver. En åldrande befolkning kräver att fler håller sig vitala längre för att den samhällsekonomiska ekvationen ska gå ihop. Att förebygga fallolyckor är ett exempel på en relativt enkel och effektiv åtgärd som träningsbranschen kan hjälpa till med.
Mental hälsa som stark träningsmotor
Rapporten bekräftar att mental hälsa är en av de mest avgörande drivkrafterna bakom varför människor tränar i dag.
– Träningsanläggningar fyller en bredare funktion idag än att bara hjälpa människor med estetiska eller prestationsbaserade träningsmål. Träningsutbudet är bredare när det gäller att möta behovet av att koppla av i en hektisk, kravfylld vardag för att ladda på med ny energi. En positiv utveckling för hållbara träningsvanor, avslutar Brian van den Brink.
Friskis fem trendspaning inför 2026
- Gymmet etableras som nutidens spontanidrott
- Soft wellness, Pilates och lågintensiv träning gör tydlig comeback
- AI blir ett naturligt stöd i träningsplanering
- Longevity – större fokus på att leva längre och friskare
- Mental hälsa fortsätter driva träningsvanor
Trendspaningen bygger på omvärldsanalys, rapporter, mässor, europeiska spaningar samt siffror från träningsbranschen, föreningsidrotten, sociala medier, beteendestudier och Friskis egna medlemmar.
