Sverige behöver en nationell strategi för att främja fysisk aktivitet och bryta stillasittandet. Det konstaterar Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet, som i dag lämnar över sitt slutbetänkande till socialminister Jakob Forssmed (KD).
– Aldrig i historien har vi rört oss så lite i vardagen som nu. Priset för vår stillasittande livsstil ser vi i ökad övervikt och fetma, i ökad psykisk ohälsa och växande hälsoklyftor. För att vända trenden behöver regeringen sätta tydliga mål och ge en tydlig riktning för hur vi ska främja fysisk aktivitet, säger kommitténs ordförande Per Nilsson.
Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet fick 2020 i uppdrag av regeringen att kraftsamla och lämna förslag som kan leda till ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. I det slutbetänkande som i dag lämnas över till socialminister Jakob Forssmed konstaterar kommittén att utvecklingen på flera håll går bakåt och att det saknas en tydlig struktur för arbetet.
Kommittén föreslår att regeringen tar fram en nationell strategi för det samlade arbetet med fysisk aktivitet och stillasittande. Folkhälsomyndigheten får enligt utredningen i uppdrag att tillsammans med andra relevanta myndigheter stödja och driva genomförandet av strategin. För att höja kunskapsnivån och ge kommuner, regioner och andra aktörer stöd och vägledning föreslås att ett nationellt kompetenscentrum inrättas.
– Ny forskning visar att vardagsrörelsen har större betydelse än vi tidigare känt till för hur vi mår, både fysiskt och mentalt. Genom att skapa ett samhälle som underlättar och främjar vardagsrörelse finns en enorm potential för samhället att både förbättra folkhälsan och samhällsekonomin, säger Per Nilsson.
Kommittén efterlyser även insatser på ett antal områden som forskningen pekar ut som särskilt viktiga för att främja fysisk aktivitet. Några av de åtgärder som kommittén anser behövs i ett Sverige som skapar möjligheter för fysisk aktivitet för alla:
1. Möjliggör daglig rörelse i skolan
Arbetet med att skapa en rörelserik norm i samhället måste börja redan i förskolan och skolan. Kommittén föreslår att skrivningen i läroplanerna om elevers möjlighet till rörelse under skoldagen stärks, samt att Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten får i uppdrag att utveckla och verka för en positiv rörelsekultur inom alla skolformer.
2. Hälsosamma och aktiva transporter
Att gå, cykla eller rulla i vardagen är en av de viktigaste formerna av fysisk aktivitet. Trots det minskar antalet resor till fots eller med cykel. För att vända trenden föreslår kommittén att Trafikverket får ett långsiktigt uppdrag att leda en övergripande samverkan för ett hälsofrämjande transportsystem med fokus på aktiv transport. Kommittén föreslår också att de transportpolitiska målen ses över så att de främjar hälsa snarare än ohälsa, på samma sätt som nollvisionen präglat trafiksäkerhetsarbetet.
3. Öka möjligheterna till en aktiv fritid
Kommittén föreslår ett nytt statligt stöd på 100 miljoner kronor årligen till rörelsefrämjande organisationer som faller utanför ramen för stödet till frilufts- och idrottslivet. I slutbetänkandet föreslås även att stödet till friluftslivet ska fördubblas (från cirka 100 till 200 miljoner kronor).
– Genom att ta tillvara den potential som finns i att främja fysisk aktivitet kan samhället minska sjukvårdskostnaderna, förbättra skolresultaten, minska den psykiska ohälsan och öka produktiviteten. Ingen aktör kan klara det ensam, men potentialen om hela samhället bidrar är enorm, säger Per Nilsson.
Betänkandet ”Varje rörelse räknas – hur skapar vi ett samhälle som främjar fysisk aktivitet?” har lämnats över till socialminister Jakob Forssmed. Utredningen finns tillgänglig i sin helhet här.
I den här debattartikeln i SvD kan du läsa mer om kommitténs tankar och förslag.
