Världshälsoorganisationen (WHO) inkluderar nu GLP-1-läkemedel, som Ozempic och Wegovy, i sina första globala riktlinjer för behandling av obesitas hos vuxna. Det är första gången läkemedel lyfts fram som ett möjligt långsiktigt behandlingsalternativ.
WHO: Livsstilsråd räcker ofta inte
I de nya riktlinjerna beskriver WHO obesitas som en kronisk sjukdom som kräver långvarig vård och strukturerat stöd. Organisationen konstaterar att traditionella livsstilsåtgärder – kostråd, träning och beteendeförändringar – ofta ger begränsad och kortvarig effekt.
Enligt WHO beror det bland annat på:
- biologiska mekanismer som gör att kroppen försvarar sin tidigare vikt
- begränsad tillgång till uppföljning och stöd över längre tid
- att obesitas fortfarande behandlas som ett livsstilsproblem snarare än en sjukdom
Det är mot denna bakgrund som läkemedel nu lyfts in som en del av behandlingen.
En försiktig men tydlig rekommendation
WHO ger en villkorad rekommendation att GLP-1-läkemedel kan användas vid obesitas definierat som BMI ≥30. Riktlinjen omfattar:
- liraglutid
- semaglutid (t.ex Ozempic)
- tirzepatid
Enligt WHO visar studier att dessa behandlingar kan ge betydande viktnedgång och förbättrad hälsa, men kunskapen om långtidseffekter är fortfarande begränsad. De vanligaste biverkningarna är magbesvär, och behandlingen ska följas upp regelbundet.
Läkemedel ersätter inte livsstilsstöd
Trots att GLP-1-behandling nu ingår i riktlinjerna betonar WHO att rådgivning om matvanor, rörelse och beteendeförändringar är grunden i behandlingen.
Alla patienter som får läkemedel ska samtidigt få:
- kost- och träningsrådgivning
- uppföljning och långsiktigt stöd
- vägledning kring hur vanor påverkar både vikt och hälsa
WHO framhåller att obesitas kräver långsiktig vård, inte enskilda insatser.
En samhällsdiskussion som växer
Samtidigt som WHO lanserar sina riktlinjer pågår en bredare svensk diskussion om kropp, hälsa och ideal. TV4 Nyhetsmorgon sänder lördag 6 december ett två och en halv timme långt specialprogram om kroppshets, där flera gäster delar erfarenheter och tittarnas frågor lyfts i direktsändning.
Specialprogrammet visar hur starkt dessa frågor berör – inte bara inom vården, utan också i träningsbranschen och i ungas vardagsliv.
Kroppshets i fokus – och branschens ansvar
Samtalet om kropp och självkänsla har också fått ny tyngd inom träning och hälsa. I november rapporterade Sweaty Business om hur Friskis&Svettis Stockholm, Dove och Frisk & Fri gick samman i ett gemensamt upprop mot kroppshets.
I debattartikeln lyfts att nio av tio unga kvinnor upplever press kopplad till utseende, och att sociala medier förstärker jämförelser och osunda ideal. Uppropet efterlyser en mer inkluderande träningskultur där fokus ligger på hälsa, styrka och välmående, inte yta.
Kopplingen till WHO:s riktlinjer blir tydlig: obesitas är inte bara en medicinsk fråga, utan också en social och kulturell.
WHO:s riktlinjer i korthet
WHO konstaterar att:
- obesitas är en kronisk sjukdom som kräver långsiktig behandling
- livsstilsåtgärder är viktiga, men räcker inte för många
- GLP-1-läkemedel kan användas som långsiktig behandling för vuxna
- ojämlik tillgång och kostnader är stora utmaningar
- mer forskning behövs om långtidseffekter och utsättning
WHO:s riktlinjer markerar en förändring i hur obesitas ska förstås och behandlas. Där fokus länge legat på individens livsstil öppnas nu möjligheten för en mer medicinsk och långsiktig syn på sjukdomen.
