Allt fler får sämre hälsa på grund av matvanor, enligt Livsmedelsverket, som har tittat på vad andra länder har gjort för att förbättra folkhälsan. Ett sätt kan enligt rapporten vara att öka skatterna på läsk och sötade drycker – som 85 andra länder redan infört – rapporterar Sveriges Radio.
– Inte en dag försent, säger Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala univeristet.
Allt fler får allt sämre hälsa på grund av matvanor, enligt Livsmedelsverket, som har tittat på vad andra länder har gjort för att förbättra folkhälsan, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
Ett av sätten är att just öka skatterna på varor som läsk och sötade drycker.
– Kalorier i flytande form registrerar vi inte på samma sätt som kalorier som finns i mat så det är betydligt större risk att gå upp i vikt. Och övervikt i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2 diabetes och cancer, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket till Ekot.
Professor Paulina Nowicka förklarar att ett högre pris har påverkan på vad vi inhandlar och inte.
– Tittar man på den forskning som finns visar den att högre beskskattning lett till att producenter utvecklat sina produkter och minskat mängden socker i drycker, tillägger hon.
85 länder som Livsmedelsverket tittat på har just ökad skatt på sötade drycker, vilket tycks leda till minskad försäljning. Ett exempel på detta är Storbritanniens där en progressiv beskattning på andelen socker bland annat lett till att producenterna minskat sockerhalten i den kolsyrade läsken.
Den samlade bedömningen i de studier som gjorts i samband med införandet av skatterna visar att de i regel ger önskvärt resultat och att konsumtionen av sockersötade drycker sjunker. Tydligt är att både nivån på skatten och hur den utformats har stor betydelse. Ju högre skatten är ju mer dämpande effekt har den på konsumtionen.
– Vi kan inte lägga allt ansvar på individerna utan det måste bli lättare att äta hälsosamt, säger Åsa Brugård Konde till Ekot.
– För att bibehålla en hållbar konsumtion är det bra att istället dricka mer vatten, säger Paulina Nowicka.
Sverige nyttjar inte EU:s skolfruktsstöd
Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att bland annat ta fram underlag om hur konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel kan minska.
I rapporten lyfts även att Sverige är det enda EU-land som inte använder EU:s skolfruktsstöd, som ger ekonomisk ersättning till skolor som delar ut och undervisar om frukt och grönsaker på skoltid. Detta bör det bli ändring på, anser Livsmedelsverket.
– På skolor som har detta äter barnen mer frukt och grönt vilket är väldigt positivt, säger Åsa Brugård Konde.
Lightdrycker står för hälften av dagens försäljning
Samtidigt så tar sockerfri läsk allt större marknadsandelar av den sockrade läsken. Under 2021 ökade försäljningen med 14 procent. De senaste 10 åren rör det sig om en ökning med nästan 200 procent. Det visar preliminära siffror från Svensk Dryckesstatistik som Sveriges Bryggerier tar fram i samarbete med Delfi.
I takt med att försäljningen av sockerfri läsk har ökat, har sockrad läsk minskat med 26 procent, vilket motsvarar en minskning med 16 liter per capita på 10 år. Nu är närmare hälften av all läsk, 48 procent, som säljs i Sverige sockerfri.
– Vi ser en ökad medvetenhet och vilja hos konsumenterna att kontrollera sitt sockerintag och branschen har varit högst delaktig i den omställningen. Innovationstakten är hög hos de svenska läskproducenterna som har jobbat hårt under flera år för att ta fram bra sockerfria dryckesalternativ samt reducera sockerhalten i befintliga produkter. Vi har ambitiösa mål och satsningar på produkter med lägre sockerhalt kommer bara att fortsätta öka, säger Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.
EU-aktuell fråga
Minskad konsumtion av socker är en högst aktuell fråga på EU-nivå, med högt satta mål för att förbättra folkhälsan. Mellan 2002 och 2012 reducerades socker i läsk med 12 procent i genomsnitt i EU. Dryckesbranschen i EU tog ett gemensamt åtagande om 10 procents ytterligare sockerreduktion från 2019 till 2025. Svenska producenter går ännu längre och har satt som mål att minska 15 procent till 2025, enligt Sveriges Bryggerier.
Cancerfonden breddar perspektivet
Att genomföra enstaka åtgärder, hur effektiva dessa än är kommer dock ensamt inte räcka till. För att säkerställa en långsiktig och hållbar nedgång av övervikt och fetma i befolkningen måste folkhälsoarbetet bedrivas proaktivt med ett brett perspektiv och ansträngningar från många samhällsaktörer, skriver Cancerfonden i en artikel på ämnet.
Slutrapport 2024
Nästa steg i regeringsuppdraget är att analysera vilka metoder som är framkomliga och effektiva för svensk del. Slutrapporten redovisas i februari 2024.
– Vi måste dels se för- och nackdelar med de olika styrmedlen, dels titta på hur man skulle kunna införa dem på bästa sätt om man vill det, säger Åsa Brugård Konde.
Socialminister Jakob Forssmed (KD) säger till TT att regeringen inte i dag har för avsikt att införa någon sockerskatt.
– Däremot har Livsmedelsverket också i uppdrag att skapa förutsättningar för en överenskommelse i livsmedelsbranschen för att få ned sockerhalten i livsmedlen, inte minst med fokus på barn och unga, säger han till TT.
– Jag förutsätter att branschen är mycket intresserad av en sådan här överenskommelse och att vara med och ta ansvar för att vända en utveckling som är väldigt bekymmersam.
