Fysisk inaktivitet ökar risken för svår sjukdom och död på grund av covid-19. Bara ålder eller en tidigare organtransplantation utgör ett större hot, visar forskning.
Att röra på sig är A och O. Även mitt i en brinnande pandemi. Inte bara för den allmänna hälsans skull, utan också för att skydda sig mot svår sjukdom och död på grund av covid-19.
Det säger Elin Ekblom Bak, docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.
– Det är aldrig för sent att börja, oavsett var i livet du är eller vilken status du har. Oftast har man mer att vinna om man inte har gjort så mycket tidigare.
För enligt amerikansk forskning finns det mycket att vinna på att hålla kroppen i trim.
I en aktuell studie, som nu presenteras i British Journal of Sports Medicine, har forskare analyserat utfallet för 48 440 vuxna personer i södra Kalifornien, som drabbades av covid-19 förra året. Gemensamt för dem alla var att de dessförinnan hade lämnat uppgifter om hur fysiskt aktiva de var, i upp till två år före pandemin.
Efter att ha justerat för ålder, kön samt vissa underliggande sjukdomar, visade det sig att risken för sjukhusvård var mer än dubbelt så stor för dem som var fysiskt inaktiva, jämfört med dem som ägnade sig åt 150 minuter fysisk aktivitet per vecka, eller mer. De löpte också 73 procent större risk för intensivvård och hela 2,5 gånger högre risk för att dö på grund av sjukdomen, jämfört med de fysiskt aktiva.
Tredje plats
På så sätt, menar forskarna, hamnar fysisk aktivitet på tredje plats – efter ålder och en tidigare organtransplantation – bland de faktorer som mest påverkar risken för svår covid-19.
– Vi håller på med en liknande studie, även om vi tittar på kondition och lite andra levnadsvanor. Men de här resultaten stämmer ganska väl överens med den data vi håller på att ta fram nu, säger Elin Ekblom Bak.
Under det gångna året har forskning pekat på en rad faktorer som ökar risken för att drabbas av svår sjukdom på grund av covid-19.
– Det har varit väldigt mycket fokus på skröplighet, övervikt och fetma, men det känns viktigt att man belyser den här typen av levnadsvanor också, eftersom det finns andra saker (än skröplighet och fetma) som också kan påverka risken, säger Elin Ekblom Bak.
Till exempel finns det mycket forskning som visar att socioekonomiska faktorer har stor betydelse för risken att bli svårt sjuk, antagligen för att den typen av uppgifter är lätt att få fram, menar Elin Ekblom Bak.
Två sätt
– Men då blir det lätt lite fel när man läser rubrikerna, att inkomst är en av de starkaste riskfaktorerna, men så är det ju inte. För i så fall skulle jag bara behöva be om löneförhöjning. Utan det handlar ju om hur vi lever våra liv och vilka förutsättningar vi har att leva ett hälsosamt liv och där är fysisk aktivitet en viktig spelare.
Antagligen, säger hon, skyddar motion mot svår covid-19 på två olika sätt.
– Regelbunden motion minskar risken att drabbas av sjukdomar som fetma, typ 2-diabetes och högt blodtryck, som i sig ökar risken för svår covid-19. Den effekten är ganska momentan, om du exempelvis tittar på blodsocker och blodtryck, som förbättras redan efter ett träningspass. Därutöver förbättrar motion immunförsvaret. Det kanske inte minskar risken för att smittas, men vi blir mer motståndskraftiga.
Johan Nilsson/TT
