Är Svensken för fet för att klara covid?

Nästan 11 kg – så mycket mer väger en patient som får intensivvård på grund av covid-19, jämfört med andra intensivvårdspatienter. 

Redan tidigt under pandemin stod det klart att många av de smittade som fick behov av intensivvård på sjukhus var överviktiga eller feta. Men på vilket sätt övervikten är farlig, eller hur stort problemet är, vet man inte i detalj. Men ny fakta kommer fram hela tiden.

”Övervikt är ju kopplat till en rad andra sjukdomar, som högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar, men det verkar också som om övervikten i sig är en riskfaktor”, säger Johnny Hillgren, intensivvårdsläkare och ordförande för Svenska intensivvårdsregistret.

Detta bekräftas av en Italiensk studie där forskare har kontrollerat följdsjukdomar till övervikt som exempelvis högt blodtryck, diabetes och hjärtproblem. De italienska forskarna visar att fetma utgör en oberoende riskfaktor, oavsett andra tillstånd, ålder och kön. 

Ett problem har varit att långt ifrån alla intensivvårdsavdelningar (iva) har rapporterat in patienternas längd och vikt till intensivvårdsregistret, varför ingen egentligen vet hur stort problemet är.

I Sverige har dock ett antal avdelningar rapporterade in uppgifter kring vikt redan förra året. Dessa rapporter visar att patienter som vårdades på iva på grund av covid-19 förra året vägde nästan 11 kg mer, än andra intensivvårdspatienter. 87,9 kg i snitt, närmare bestämt, jämfört med 77,1 kg för dem som vårdades på iva 2019.

Ett annat exempel kommer från Engelska NHS där man mätt att hela 75 procent av människor som har legat inlagda på sjukhus med Covid-19 var överviktiga eller feta.

En orsak till att fetma är så farligt, är att feta personer oftast har mindre lungkapacitet än andra, något som har betydelse eftersom covid-19 till stor del är en lungsjukdom. En annan anledning är att fetman tycks bidra till en starkare inflammation, det vill säga hur kroppen reagerar på den infektion som covid-19 innebär. Hos vissa går denna reaktion överstyr, något som kan resultera i mycket allvarliga sjukdomstillstånd.

Andra orsaker kan vara att blodet hos feta har lättare för att bilda proppar, något som är ett problem i samband med covid-19. Feta personer har också ofta ett sämre immunförsvar, jämfört med normalviktiga.

Ska vi äntligen se ett uppvaknande från den medicinska fakulteten? Förstår de nu att ”exercise and good nutrition are pure medicine”. Kommer vi för första gången i historien se att läkare agerar på rätt sätt? Innan man som läkare funderar på att skriva ut mediciner handlar det ofta om att få en befolkning i fin form. Gymmen står starka och är redo att få chansen att förbättra den Svenska folkhälsan till nivåer ingen trodde var möjligt.