Riksbanken höjde på tisdagen styrräntan med 1 procentenhet till 1,75 procent vilket är den största höjningen sedan inflationsmålet infördes i mitten av 90-talet.
I ett pressmeddelande konstaterar Riksbanken att inflationen är för hög och urholkar hushållens köpkraft samt gör det svårare för både företag och hushåll att planera sin ekonomi. Därmed behöver penningpolitiken nu stramas åt mer.
”Prognosen för styrräntan är att den kommer att fortsätta höjas det kommande halvåret. Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet”, skriver Riksbanken.
Riksbanken konstaterar att stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för både hushåll och företag samt att många hushåll får betydligt högre levnadsomkostnader.
”Det skulle dock bli än mer smärtsamt för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer. Genom att Riksbanken höjer räntan mer nu minskar risken för hög inflation på sikt och därmed behovet av en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram”, skriver Riksbanken.
Varför höjs räntan? Riksbankens styrränta (som tidigare hette reporäntan) används för att öka eller minska efterfrågan i ekonomin. Förenklat kan man säga att styrräntan fungerar som en gas och en broms i ekonomin. Om inflationen är hög vill man bromsa ekonomin genom att höja styrräntan. Syftet är att minska investeringsviljan och dämpa konsumtionen i samhället. Enligt teorin leder det till en dämpad inflation – priserna på varor sjunker.
En bransch som inte är van vid bakslag
Vid finanskrisen runt år 2008 så klarade sig träningsbranschen generellt sett bra genom de ekonomiskt prövande tiderna, branschen som helhet upplevde en faktisk uppgång. Sett över längre tidshorisont har träningsindustrin varit i konstant tillväxt. Pandemiåren har inneburit den första nedgången någonsin på gymmarknaden. Enligt EuropeActive ligger medlemssnittet i Europa på ca -14 procent jämfört med 2019 (innan pandemin), men med stora variationer (minus 10-30%) mellan olika marknader.
Hur kan den pågående ekonomiska situationen komma att påverka gymkunderna?
- Hushållens realinkomster har redan minskat och väntas fortsätta minska framöver. Höjd styrränta påverkar bolåneräntorna som även de höjs och urholkar hushållens ekonomi.
- Höga priser på el, drivmedel och livsmedel påverkar direkt hushållskassorna.
- Allmän oro och skrämmande rubriker i nyhetsmedia dämpar även hushållskassorna, efterfrågan på produkter och tjänster sjunker.
– ”Man ska komma ihåg att bankerna har räknat på att man ska klara bolåneräntor på 6–7 procent, men då har man inte räknat med är att det samtidigt är en skyhög inflation och jättehöga elpriser. Så det blir helt klart en stor smäll för många”, säger Christina Sahlberg, sparekonom på jämförelsesajten Compricer till Dagens Industri. - Tjänster som anses som ”lyx” ligger sannolikt i farozonen att skäras ned på. Exempelvis personlig träning. Men för vissa målgrupper så kan även själva medlemskapet på träningscenter vara en kostnad som riskerar att dras in på. Inte minst i tider när det finns ett överflöd av gratis eller förmånligt prissatt träningscontent på webben, YouTube, sociala medier och träningsappar/streamingtjänster etc. Det har aldrig varit enklare att träna, tillgången och möjligheterna för konsumenterna ökar hela tiden.
Vad kan du som driver gym/träningsverksamhet göra?
- Vårda era priser noga: Sweaty Business noterar att många operatörer inom sektorn under hösten driver på hårt med olika priskampanjer i tider när de flesta andra branscher höjer sina priser. Nu har nog aldrig varit ett lämpligare tillfälle att se över prissättningen. Var försiktig med att sänka priser för att gå om konkurrenter. Förvisso kan ni eventuellt se en ökning på kort sikt då ni attraherar en priskänsligare målgrupp men när du sedan höjer priserna riskerar du tappa kunderna och få sämre lönsamhet. Bestäm och var tydliga med vilken typ av bolag ni är, är man ”ett Ryanair” så ska man ha den identiteten annars ska man vara väldigt försiktig med att dumpa priserna.
- Aktivera era medlemmar – på riktigt: Inaktiva medlemmar/medlemmar som tränar sällan ligger också i riskzonen för att kapa sina medlemskap. Omvänt så löper medlemmar som är aktiva och nyttjar sina medlemskap mindre risk att avbryta sina medlemskap. Kommunicera med, inspirera och aktivera era medlemmar.
- Kommunicera prishöjningar på ett väl underbyggt vis: Linda inte in eventuella prishöjningar i dunkla svepskäl, företag behöver förklara hur omvärldsfaktorer drabbat dem, på vilket sätt som gör deras prishöjning skälig. Var rak och ärlig i kommunikationen, förklara varför och när det sker.
- Se över kostnaderna: Varje sparad krona är guld värd. I alla verksamheter finns det kostnader som helt kan tas bort eller minskas. Gör en översyn över kostnader som går att dra ned på utan att det negativt påverkar kundupplevelsen.
- Tänk både kort- och lång sikt: Vad kan göras för att öka lönsamheten idag och vilka insatser kan göras för att framtidssäkra verksamheten? Det är lätt att bli defensiv i sitt tänkande när utmaningarna hopar sig. Men en kris är också en möjlighet. Insatser som görs i sämre tider kan betala sig rejält när marknaden svänger uppåt igen. Våga och orka lyfta blicken.
I tuffa tider spelar ledarskapet desto större roll. Vid framgång kan ledare ta några kliv bakåt men vid motgång bör ledaren träda fram. Det handlar om att inge framtidstro, direktiv och trygghet i organisation. Inte minst en stark tro på sin organisation och de man har förmånen att leda.
Så vad är det du ser framför dig, mörka tider eller möjligheter?
