Träningsbranschen, precis som alla andra branscher, genomgår just nu en digitaliseringsprocess. En process där ny teknologi, bland annat, skapar möjligheter att möta förändrade kundbeteenden, skapar nya affärsmodeller och inte minst nya upplevelser. Just cykelsalen har länge sett likadan ut med ett antal deltagarcyklar, en instruktörscykel och en ljudanläggning.
En av de största innovationerna inom studiocykling har varit introduktionen av konsoler med mätare. I många år har cyklister cyklat utan att få någon feedback på hur de egentligen presterat under passen (förutom om de haft med sig egna pulssensorer). Numera finns flera cyklar på marknaden som bland annat visar watt, kadens, distans och hastighet. Idag kan cyklisten se resultatet av sin egna insats.
Under årets Workout Åre-event fick Sweaty Business möjligheten att sitta ned med Tim Sander, Master Trainer på ICG (Indoor Cycling Group) i Tyskland och Frank Rizzo som är utbildare på Fitness Brands i Sverige och Norge,och prata om studiocyklingens framtid.
Ni är på plats på Workout Åre för att leda cykelklasser på ICG-cyklarna med tillhörande digitala system, berätta lite kortfattat vad ICG är?
Tim Sander: Företaget startades i Tyskland 1995 och är sedan länge ledande inom studiocykling. ICG har flera olika typer av cyklar och är välkända för sin estetik, design och integrerade teknologi som ger möjlighet till helt nya träningsupplevelser i cykelsalen.
Så, Tim, vad är din roll på ICG?
Jag är en av 25 Master Trainers hos ICG, vilket innebär att jag är ansvarig för utbildningar och events i Tyskland, men det blir även en hel del resor utomlands såsom Turkiet, Egypten och Polen nyligen innan jag kom upp hit till Åre. Det är faktiskt min första resa till Skandinavien.
Och Frank?
Min roll är i princip densamma som Tims, genom Fitness Brands täcker jag sedan årsskiftet Sverige och Norge. Men jag har varit ansluten till ICG sedan 2014.
Vilka trender ser ni generellt inom studiocykling?
Tim: För att summera tycker jag att inomhuscykling som träningsform är på kraftig uppgång och med alla nya digitala framsteg och innovationer är det troligt att ännu fler målgrupper hittar in till studiocyklingen. Med digitaliseringen går det att arbeta med upplevelsen på en mycket mer individuell nivå som är mer effektiv och samtidigt bidrar till en schysst gruppdynamik i klasserna. I och med detta breddas målgruppen till att nå fler än ”the crazy cycling guys”.
Frank: Jag instämmer helt i det Tim säger, men skulle vilja addera att vi i Norden har en attityd där vi är lite rädda för satsa på de nya möjligheterna som de digitala innovationerna ger oss och därför ligger efter en hel del andra marknader när det kommer till studiocykling. Studiocykling är stort, men här har vi kanske tappat lite till andra träningsformer som utvecklats mycket mer och snabbare. Här uppe i norr behöver vi nog ha lite tålamod, teknologin kommer att slå igenom, men marknaden är fortfarande lite avvaktande.
Vilka är de största hindren (ur gymägarperspektiv) som ni ser?
Tim: Jag ser inte så många hinder. Men för gymägarna är det till viss del alltid en ekonomisk fråga. Kostnad kontra nytta. Vad ger mig nya kunder och vad ger mig fördelar gentemot konkurrenterna. I Tyskland går försäljningen bra och vi märker att kunderna (gym-/studioägarna) ser nyttan med vårt koncept, vilket gör att jag är ute och utbildar i princip varje vecka.
Vad är de stora fördelarna ur konsumentperspektiv gällande den digitala teknologiutvecklingen?
Tim: Jag skulle säga att det är hela upplevelsen. En snyggt designad cykel kombinerat med en smart och visuellt tilltalande mjukvara i samspel skapar helt nya cykelupplevelser. I Tyskland märker vi att dessa nya upplevelser attraherar nya, yngre, målgrupper till gymmen och studios. Jag skulle säga att genomsnittsåldern på studiocyklingsdeltagare är 40 år och uppåt. Nu ser vi en trend där operatörerna lockar till sig yngre människor. Med vårt system, CBC (Coach By Color) är det väldigt enkelt för deltagarna att förstå upplägget och man behöver inte gå in i krångliga teknikaliteter utan kan fokusera på att coacha på olika intensitetsnivåer genom att referera till de olika färgerna i skalan. Detta gör också att deltagare med olika fysisk status ändå kan träna tillsammans, på sina egna individuella nivåer.
Frank: Jag kan bara instämma, jag ser samma trender i Sverige och Norge kring genomsnittsåldern på deltagarna. De nya dimensionerna på den traditionella gruppcyklingen lockar till sig yngre deltagare.
Vad har ni fått för feedback från kunderna?
Tim: Väldigt bra och positiv feedback skulle jag säga. Många säger till oss att det är precis den här typen av upplevelse som de har saknat och länge letat efter inom gruppcykling. Dessutom når många målgrupper som de tidigare haft svårt att locka till sig. Människor som går igång på den känslomässiga upplevelsen av cyklar, system och människor i samspel.
Frank: En utmaning är att få gymägarna och instruktörerna att se och förstå hela potentialen i vad system kan ge. När vi kommer dit med våra kunder så blir det oftast en ögonöppnare och de är inte helt sällan villiga att investera i ännu fler cyklar och system. Det är en process som man får ta sig an steg för steg tillsammans med kunderna.
Tidigare var det lite mer ”rakt-på-sak” med implementering av nya cyklar i en cykelstudio, men med alla teknologiska framsteg finns det mycket mer för gymägare och instruktörer att sätta sig in i. Hur går implementeringsprocessen till?
Frank: I mitt huvud så börjar det med att man måste ha ett öppet sinne kring de nya möjligheterna. Utgå ifrån kundbehoven och anläggningens egna mål och planer, fortsätt sedan med att skapa klass och koncept utifrån detta. Risken är att man blir rädd för tekniken och eventuellt till och med faller tillbaks till att köra ”samma gamla”. Börja enkelt är mitt bästa tips! Gymägarna behöver förstå produkten och systemet, sedan instruktörerna och slutligen kunderna. Om någon del i kedjan inte köper in eller förstår konceptet så är risken stor att satsningen inte lyckas.
Tidigare var pulsbaserade klasser populära och på senaste tiden har vi sett olika typer av wattupplägg på uppgång. Vilka trender ser ni inom klassupplägg?
Tim: Det jag tycker att man ska ha med sig idag tycker jag att det oftast inte handlar om det ena eller det andra, utan en kombination av puls och power (watt). Den stora nyttan för konsumenterna att de får siffror på sina faktiska prestationer under klasserna och kan följa sin utveckling över tid och kan även jämföra resultat med sig själv eller andra. Watt är ett väldigt exakt mått på själva prestationen, medan pulsen är en stödfunktion, ”a good friend”, då pulsen faktiskt kan variera en hel del beroende på dagsform, kost- och dryckesintag med mera.
Frank: Det händer mycket inom träningsbranschen generellt sett och utvecklingen går fort. Men som jag sa tidigare är gruppcyklingen i Sverige och Norge hyfsat konservativ. Om du går till en ”Cykel 1-klass” så är skillnaden gentemot en ”Cykel 2-klass” oftast bara namnet på instruktören som skiljer, generellt sett. Klasserna är ganska generiska och skiljer sig åt beroende på vem som leder passet. En annan utmaning är att jag tror att träningseffekten hos många konsumenter är ganska låg. Eftersom det inte finns mätinstrument i de flesta cykelsalar så har varken deltagare eller instruktörer koll på prestationerna. Det kan se ut som att deltagarna kör järnet, men i själva verket ”fuskar” de sig igenom stora delar av passen med lågt motstånd. Man kan likna det vid att kraftigt gasa en bil utan någon växel i. Ljudet blir högt och pulsen på deltagaren stiger, men det finns ingen kraft som faktiskt driver maskineriet framåt. Men adderar man kraften (motståndet) på cykeln så ser man utvecklingen.
Är cykelinstruktörer, generellt sett, utbildade nog att kunna ta till sig de nya teknologierna?
Tim: Du har en poäng här och detta är ett område som vi som leverantörer arbetar stenhårt med. Utan instruktörer som förstår systemet och teknologin så blir det omöjligt att leverera en bra upplevelse/produkt till konsumenterna. Behoven för utbildning finns definitivt och vi ser att det finns en tydlig teknologisk barriär som instruktörerna behöver ta sig över. Den här barriären hindrar dem från att nyttja alla möjligheterna som kommer med cyklarna och systemet, de behöver någon som håller dem i handen. I genomsnitt en heldags välplanerad utbildning brukar räcka gott för att sätta sig in i allting. Efter den här dagen är instruktörerna redo att ta sig an klasser med hela systemet involverat.
Frank: Saken är den att kraven på cykelinstruktörer höjs i och med teknologiutvecklingen. Det är inte bara att sätta ingång Spotify-spellistan och köra, det kräver mer än så. Men å andra sidan är det utvecklande för instruktörerna som får fler verktyg i sin ”box” och kan erbjuda nya och förbättrade upplevelser till medlemmarna. Dessutom har de nu äntligen möjligheten att på riktigt utveckla sina medlemmar. Det bör vara en viktig del i beslutet kring att investera i ett modernt system.
