Marknaden gör gym växer stadigt och vinsterna stiger. Idag har var femte svensk ett gymkort – och marknadens har stor draghjälp av den skattefria friskvårdspengen.
Över 20 procent av svenskarna har ett gymkort, vilket placerar svenskarna i Europas träningstopp. Och flera av de stora kedjorna har växt ytterligare i år.
– Lite på bekostnad av de små, en del mindre köps upp, säger Nordic Wellness vd och grundare Magnus Wilhelmsson till Svenska Dagbladet.
Nordic Wellness öppnade 34 nya klubbar förra året och är med sina 226 träningsanläggningar runt om i landet störst i antal. Intäkterna beräknas landa kring miljarden för det gångna året, upp från 850 miljoner kronor året innan, enligt Wilhelmsson. Störst, sett till intäkter, är börsnoterade Sats tillsammans med Friskis & Svettis, som har flest antal medlemmar.
Hur mycket större kan marknaden bli? En viss mättnad börjar märkas, vittnar flera av kedjorna.
– Det är en stenhård konkurrens i dag, det är en väldig skillnad med för hur det var för tio år sedan, då gick det att öppna en ny klubb och man hade snabbt en lång kö utanför. I dag tar det längre tid, säger Magnus Wilhelmsson, som ändå bedömer att det är en ganska bra balans i dagsläget.
Men även om kampen på sina håll är hård om kunderna kan ägarna plocka ut hyfsade vinster. Exempelvis tog Fitness 24 Sevens ägare ut 20 miljoner kronor i aktieutdelning under 2018, enligt årsredovisningen som visade på en vinst på 126 miljoner och totala intäkter om 620 miljoner kronor. Nordic Wellness har de senaste två åren delat ut lite över 13 miljoner kronor till ett fåtal ägare med Wilhelmsson i spetsen.
En viktig orsak till träningsboomen senaste 10–20 åren är förutom den allmänna ”hälsotrenden” även friskvårdspengen, den skattesubventionerade förmånen som många arbetsgivare betalar sina anställda med.
– Absolut, det finns en koppling, säger Niclas Jernberg, vd på Actiway, som administrerar friskvårdspengen mellan företagen, dess anställda och friskvårdsanordnarna.
Enligt Actiway har 85–90 procent av alla anställda tillgång till friskvårdspeng via sin arbetsgivare, men det är långt ifrån alla som använder den, alltifrån i storleksordningen 30 till 80 procent, där de företag som tar bort administrativa hinder och höjer friskvårdspengen får en högre andel, enligt Niclas Jernberg.
Framför allt kvinnor i åldrarna 40–49 är de som utnyttjar friskvårdspengen mest, enligt Actiways statistik baserat på 400 kunder med 300 000 anställda.
Branschorganisationen Friskvårdsföretagen propagerar dessutom för att flytta över skatteavdraget på individen, ett slags rutavdrag för friskvård.
– Då skulle det komma alla till dels, säger Evelina Kogsta, ansvarig på Friskvårdsföretagen.
