Den fortsatta corona-situationen bekräftar det vi i vår bransch haft kunskap om länge – du måste se till att hålla vikten under kontroll.
Covid-19 viruset kommer inte att ”magiskt försvinna” – enligt experter kommer viruset fortsätta att snurra runt i samhället. Men tar du ett ansvar för din hälsa – undviker övervikt och ser till att din syreupptagningsförmåga är på topp, då är det inga problem. Du kommer knappt känna av att du blev smittad.
Men tyvärr blir Svensken allt fetare och hela 9 000 Svenskar dör i förtid varje år på grund av fetma.
TT meddelar nu i en artikel:
Riskfaktorerna för övervikt och fetma har ökat under pandemin, särskilt bland ungdomar i gymnasieåldern. Uppluckrade rutiner i vardagen under pandemiåret kan ytterligare förvärra situationen. Viktuppgång ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Dessutom mår överviktiga personer, särskilt ungdomar, inte så bra. ”Dåliga matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i Sverige. Sedan 1970-talet har övervikt och fetma ökat. Fetma och övervikt upplevs i första hand som ett hälsoproblem på individnivå. Globalt orsakar det dock mer än fyra miljoner dödsfall per år. I Sverige är den siffran 9 000 dödsfall per år”, berättar Liselotte Schäfer Elinder, adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Institutionen för global folkhälsa vid Karolinska institutet.
Över tid har tillgången på mat ökat i samhället. Framför allt vad gäller energität mat – sådant som går snabbt att sätta i sig. Vi ser en generell uppåtgående trend i alla åldersgrupper och stora sociala skillnader. Fetma ökar med åldern, ju äldre vi blir desto tyngre blir vi. Sedan ökar även fetman i samhället över tid.
”Folk har under pandemin suttit hemma mer och rört sig mindre. Ungdomarna som har studerat på distans har sannolikt inte fått i sig lika bra mat som i skolan. Men det krävs bättre siffror innan vi kan säga vilken betydelse det har fått”, säger Liselotte Schäfer Elinder.
Fetma kostar samhället uppskattningsvis 70 miljarder kronor
I en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) 2011 skattades samhällets kostnader för fetma i form av ökade vårdkostnader och förlorad produktion till ca 35 miljarder kronor per år.
Beräkningarna gjordes utifrån en skattning om att individen förlorar tre levnadsår på grund av fetma från och med 50 års ålder, till ett värde av 2,1 miljoner kronor. Beräkningarna baserades på en fetmaprevalens på 500 000 individer i Sverige. I dag rapporterar drygt en miljon i åldern 16–84 år att de har en vikt som klassas som fetma, och medelåldern i gruppen med fetma är omkring 52 år vilket betyder att de årliga kostnaderna kan vara minst de dubbla, ca 70 miljarder kronor.
Om fetmautvecklingen fortsätter i samma takt som under det senaste decenniet kommer runt 1,5 miljoner av den vuxna befolkningen ha fetma om tio år, vilket motsvarar en ökad kostnad på ca 2,5 miljarder kronor per år under de närmaste 10 åren, givet en linjär ökning av prevalens och kostnader. Observera att dessa skattningar baseras på andelen med fetma och inkluderar inte de med övervikt, som 2016 var 2,7 miljoner individer.
Källa: Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket.
